Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 16 juni 1870, sida 1

varaktighet än någon annan. Det var med stor pluralitet, som det nordtyska parlamentet beviljade meranämnde summa. Det är tydligt, att hvarken Frankrike eller Österrike kunna önska, att förslaget om en jernbana öfver S:t Gotthard kommer till utförande. Genom Tysklands direkta förbindelse med Italien via Schweiz vinnes icke blott en värdefull strategisk linie till den stats territorium, med hvilken Tyskland redan en gång varit allieradt, utan Frankrike och Österrike beröfvas äfven en del af den transitohandel, som förut gått genom deras länder. Brenner-linien, som från Verona löper längs Etschdalen, sätter Lombardiet och Venetien i direkt förbindelse med Wien, under det Mont-Cenis-linien förbinder norra Italien med Frankrike. Begge dessa jernbanor äro i fara att bli öfverslyglade at den föreslagna S:t Gotthardsbanan, hvilken — som det förmodas — skulle komma att upptaga hela handelstrafiken från mellersta Europa, England och Belgien söderut. Det är bekant, att redan grefve Cavour med stor energi arbetade för åstadkommandet af en bana öfver S:t Gotthard; förslaget strandade då på den konkurrens, som framkallades af tvenne bolag, hvilka intresserade sig för en bana öfver Spliigen och öfver Luckmanier. Att förslaget nu segrat, torde förnänsligast böra tillräknas grefve Bismarcks uthållighet och energi. Huruvida Monys interpellation skall leda till något praktiskt resultat, skall troligen snart gifva sig. ,Mem. pol. framhåller med rätta, att förslaget snart skall vara en fait accompli. Mot Gotthardsbanan måste Frankrike sätta en Simplonbana. Tidningen yttrar sig på följande sätt: ,Frankrikes intresse och värdighet samt omsorgen för dess framtid fordrar ett kraftigt initiativ. Ett sådant initiativ skall snart, vi betvifla det icke, blitva följdt af ett afgörande steg, som skall sätta en fransk bana mot den preussiska, Simplon mot S:t Gotthard. De i nordtyska parlamentet hållna talen ha väckt mycken oro bland befolkningen i Schweiz, isynnerhet uti den romaniska delen deraf. Flera tidningar, hvaribland ,,Gazette de Lousanne, ha gjort sig till organer för de patriotiska farhågorna med afseende på Schweiz integritet. Man fruktar nemligen för, att Preussen — efter att hafva blifvit oinskränkt herre öfver Alpvägarne — skall missbruka denna ställning, antingen för att göra en invasion på förbundets territorium, eller för att diktera vilkor, som äro oförenliga med Schweiz ära, och göra intrång i dess ställning som neutral stat. I Frankrike har likaledes den allmänna meningen kommit i rörelse, och flera af de stora tidningarne der ha uttalat samma fruktan som de schweiziska. Vi tillhöra emellertid ej dem, som finna någon casus belli bakom S:t Gotthardsfrågan. S:t Gotthard är Tysklands väg till Italien, likasom Simplon är Frankrikes. Fara uppstår först, om ett monopol åstadkommes till fördel för en af dessa jernbanor. Man beröfve S:t Gotthardsbanan den företrädesrättighet, som Preussens politik eftersträfvar att tillägga densamma, så skall PFrankrike icke lida något intrång i sin transitohandel, och Schweiz icke hafva något Damoclessvärd hängande öfver sin neutralitet. Frankrike bör förklara, att det skänker Simplonlinien sitt understöd och derigenom supplterar Suezkanalen samt sätter Paris, Lyon, Genua, Milano och Brindisi i en hastigare och mera omedelbur förbindelse, än det är möjligt genom någon annan linie. Ett kraftigt understödjande af Simplonbanan är det enda svar, som bör gifvas i Paris åt Preussen och åt omröstningen i det nordtyska parlamentet. Den 11 dennes sammanträdde emellertid under kejsarens ordförandeskap et ministerråd, som räckte i syra timmar och hvarunder fråganfjom S:t Gotthardsbanan behandlades. Desslikes har den schweiziska regeringens representant i Paris, d:r Kern, haft långa öfverläggningar om denna sak med utrikesministern, hertigen af Gramont, och ministern för de offentliga arbetena, Plichon. ,Moniteur tror sig veta, att i justitieministeren utarbetas ett förslag till förändring af den mycket omtalade art. 75 i författningen af år VIII. Bestämmelserna i förslaget sägas vara följande: , Statens embetsmän kunna — utan att dertill behöfver begäras särskild tillåtelse — åtalas inför kriminaleller civildomstolarne, då de förgått sig 1) mot den individuella friheten; 2) mot domicilrättens okränkbarhet; 2) mot ett regelrätt utöfvande af valrätten. ,Frangais skrifver: Det at oss för ett par dagar sedan lemnade meddelandet i afseende på frågan om valreformen var väl grundadt. Det bekräftar sig, att regerinBITTE SORTS TI FIART BITTI ML TIER ATLANTIS EIA AT BRIAN