Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 2 juni 1870, sida 3

Tekniskt. Metoderna Bessemer och Heaton. (Ur Dagl. Alleh.) Ännu i dag pågår i England striden mellan Bessemer och Heaton. Denna strid lemnar åt de tekniska journalerna ett stoff, som icke tryter, och framkallar inom tidningspressen ett deltagande, som icke aftynar. Men hvarom gäller då striden mellan dessa båda kämpar, som strätva till samma äl? Svaret härå torde helt enkelt vara det, att de täfla om, hvilkendera skall fortast och billigast komma till målet. Time is Money. Ehuru Bessemer vunnit ett föresteg på vädjobanan, är det derför icke sagdt, att han skall blifva oupphunnen. Bessemer använder atmosferiska luften till reagens. Detta är ingen ny uppsinning, ty allt sedan smidjern första gången blef framstäldt, har samma reagens varit begagnad. Heaton tager natronsalpeter. Detta är knappt heller någon nyhet; åtminstone har kalisalpetern i 30 år tjenat till ett reagens på tackjernets kolhalt. Bessemer säger, att atmosferiska luften kostar ingenting. Men aldrig kunde ett påstående vara mera vilseledande. Vid utöfvandet at Bessemersmetoden bildas nemligen, under inflytande af luftens syre, jernoxidul och jernoxid på tackjernets bekostnad. Då nu endast de bästa och dyraste tackjernssorter äro användbara, och då erfarenheten visar, att den uppkommande afbränningen stiger till omkring 25 proc. tackjern, så kan enhvar lätt inse, att den atmosferiska luften i sanning är ett ganska dyrköpt reagens. Det är väl sannt, att Heaton också använder et kostbart reagens, nemligen natronsalpeter, mer hans metod tillstädjer bruket af ett tackjern, son för sin oart och ringa kolhalt kan köpas till bil ligt pris. Ingendera af dessa båda metoder har ännu er nått den grad af fulländning, som är både möjlis och önskvärd. Oaktadt ärslånga famlanden, ka Bessemer ej med säkerhet bestämma rätta ögon blicket, då kolet är aflägsnadt och då luftens in verkan bör atbrytas. Till en början åsyftade Bes semer att så vida förbränna tackjernet, att blot den för stålbildningen nödiga kolhalten återstoc Detta låter sig också göra med de bästa svensk tackjernssorterna, men i England, Frankrike oc Belgien, der jernmalmen smältes med mineral bränslen, synes detta icke mera vara möjligt, hva dan man föredrager att först aflägsna kolhalte och sedan tillsätta den under form af spegeljern. Svårigheten att efter Bessemers förfarande fram ställa ett jemnt stål är alltför väl bekant. VW hafva här ofvan redan omnämnt, huru vansklij sdet är att träffa rätta ögonblicket för blästeri lafstangande. Genom införandet i Bessemershytt