(Från Örebro.) Oordning och stölder. I Nerikes Alleb. berättas: Från Karlskoga ingå ruskiga underrättelser. Der skall det ha blifvit en osed, att skaror af förstörelselystna drängar Lördags-, Söndagsoch andra helgdags-natter genomvandra trakter af socknen och dervid ej skona något, som kommer i deras våg. Så ströfvade sednast natten till Kristihimmelfärdsdag en del af ortens raska krigareämnen, som pröfvade sina krafter på att aflyfta, sönderbryta och bortföra grindarne utefter byvägarne, utsläppa husdjur från sina inhägnader, nedstoppa utevarande åkerredskap i brunnar eller sönderbryta sådan redskap och kasta spillrorna omkring, nedplocka massor af sten genom luftvexlingsrören till källrarne, nedbryta grenar från fruktträden, förstöra unga planteringar och syrenbäckar samt nedtrampa jordlanden i trädgårdarne m. m. Det är roligt att hafva en torfva, som man vill kalla sin, då man oskyldigt får röna dylika prot af grannsämja från en rå, vrångsint, envis och förargelseväckande ungdom! Knappast tör väl någon minnas, att orostiftarne vid dylika ströftåg blifvit uppspårade och framdragne till tinget, ännu mindre, att de fått någon näpst härför; och sålunda blifva de årligen djerfvare, då de se, att ingen vågar hejda deras onda lusta. Ätven stölder ha föröfvats här. I Bregården bortstals ett parti fläsk m. m., och för ej så länge sedan bortkommo vidpass 5 tunnor potatis och några saftbuteljer ur en källare på Bohult, fastän källaren är försedd med 3 lås, utan att någet af dessa var skadadt eller ens syntes rördt. — Tjufvarne ha icke kunnat ertappas, ehuru man tror sig veta, att det ej var långväga fremmande. — G— tLt—ud —t.—