Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 30 maj 1870, sida 1

5 ningkrisen 1857 blefvo ruinerande för ki parne. Slutligen ha jernvägarne, ångfv rtygen på insjöarne och de många nya land: 1. vägarne åstadkommit en lättnad i kommun tekationen, som rubbat priserna på landtmar enens produkter, och han har ej haft ir zt Sigt nog att göra sig den stora sörändrir igen till nytta, medan han lidit under d hi klokare stadsboarnes tillförsel af produk ter, motsvarande dem, hvilka han sje skulle assätta. Häraf kan man förklar böndernas ihärdiga omogna förslag p storthingen om hög införselstulls sättand på spanmål och andra landtmannaproduk ter, för att derigenom hålla dessa i god pris för jordbrukarne sjelfva. Jaabak oci konsorter ha aldrig velat erkänna elle förstå den hufvudorsak till jordbruksklas sens utarmande, som framkallats af d ; lättsinnigt bortslösade 5-procents hypo. reksbanklanen. Han ser endast resultatet nemligen att hvarje gång en kapitaloch ränteliqvid till hypoteksbanken skall ske måste eu hel del jordbrukare gå från gård Joch grund; han beräknar de 5 procenter ränta, finner att dessa på 15 års tid uppgå till mera än kapitalet, och i sitt uti 6-3 117,000 exemplars upplaga öfver hela landet spridda ,Folkeblad deklamerar han derför beständigt mot hypoteksbanks-institutionen i stället för emot bönderna slösaktighet och lättsinne samt framställer alltid ,,de höga räntorna såsom den end: orsaken till jordbrukarnes nuvarande mycket utarmade tillstånd. Hans förslag, som I vinner anklang i landets flera hundrade sdiskuterande bondeföreningar, går följaktsligen ut på att så räntesoten nedsatt till fasta 4 procent, så att det blir ett brott, ssom åtalas af staten, om någon bank eller privat långifvare tar en högre ränta på sina penningar. Bondepartiets påtryckning blef slutligen så stark, att det sedaste storthinget i anledning af detta TJaabecks förslag om räntesotens förändring fattade det beslut att öfversända saken till regeringen, med anmodan till densamma att inhemta alla , Amtsformandskabernes förklaringar deröfver; men regeringen, som inser, att dessa många små republiker, i hvi vårt land är deladt, säkerligen till största delen skulle vara oupplysta nog att tro på Sören Jaabicks ord, har i dessa dagar utarbetat ett vidlyftigt motiveradt utlåtande och förelägger nu saken till förklaring icke blott för hvarj särskild landtkommun, utan äfven kommunal-representationerna i alla derna, hvilka stå på en vida högre bildningsståndpunkt än de förra. De samlade förklaringarne komma derefter att framlägsas för nästa storthing såsom ett uttalande ut hela folkets önskningar, på samma sätt som kejsar Napoleons plebiscit framlägges för de politiska partierna i Frankrike och för samtliga europeiska makter såsom franska folkets önskan. Jag skall nästa gång tillåta mig att meddela ett kort utdrag ur ofvannämnda upplysande utlåtande, hvilket för närvarande diskuteras öfver hela vårt land. Vår närmaste grannstad Drammen, som inom några få år skall ha upparbetat sig till en stad på 20,000 invånare, är hos oss bekant för sina eldsvådor. Drammen, som i många år var vår förnämsta trälast-utskeppningsplats, är i afseende på vidsträckthet Norges största stad, byggd på ömse sidor om en täck flod, hvilken näst Glommen för den största vattenmassa till hafvet, men dess vidsträckta läge, som skulle bilda ett värn mot eldsvådor, uppväges tyvärr af det starka luftdrag, som genomfar dalen, isynnerhet vid nordvestliga vindar. Under loppet af 4 år har nu i det närmaste hela staden nedbrunnit, först 1866 på den ena sidan om sloden och nu i denna vecka på den andra sidan genom tvenne eldsvädor, af hvilka tyvärr den sista med säkerhet antages vara anlagd. Den ena dagen nedbrunno 90 hus och den andra öfver 100; alla de öfriga städerna åro solidariskt förpligtade att ersätta skadan vid samtliga dessa eldsvådor, hvilken, inberäknadt lösören och handelsvaror, uppgår till öfver 112 mill. specier, hvaraf Kristianias husegare få betala största delen såsom extraordinär fastighetsskatt i årliga terminer, hvilket är en af hufvudorsakerna till de höga hushyrorna här i staden. Våra borgare, hvilka med stora uppoffringar skaffat sin husvudstad en vattenledning, som kostar 130,000 specier och som med lätthet kastar vattenstrålar 100 fot i luften, samt organiserat vårt eldsläckningsväsende efter Londons mönster och stadgat, att intet hus får uppföras af trä, knota öfver dessa eldsvådor i grannstaden, hvilken fortfarande eger rättighet att bygga af trä och som vid den stora eldsvådan 1866 ej hade sina brandredskaper i ordning. Man har beräknat, utt om den i år påbörjade jernbanan mellan Kristiania och Drammen varit färdig år 1866, så skulle banans anläggningskapital, öfver 1 million specier, kunnat vara betaldt genom stadens räddning då af Kristianias stads utmärktalbrandkår. Äfven i Onsda ickade vi sprutor, manskap och mil med ångfartyg till assistens mot eldsvådan, som kunde ses från höjderna bär i staden; men sjövägen är 8 mil, och hjelpen kom för sent för att kunna släcka annat än de brinnande ruinerna. Med en jernbana skulle man kunnat tillföra Drammeneboarne hjelp på mindre än en timma. — Den år 1866 nedbrunna hufvuddelen af Drammen är nyligen åter fullbordad i en vacker stil för de många sremmande penningar, som gitvits åt de den gången brandAA — m. Det var detsamma, som marsken sjelf i ; f