Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 12 maj 1870, sida 1

AAYLUTÅ 818 TILTAU SIN IJOIATSPSILIOn och motivera hrarföre han böjde sig för majoriteten. Den uppgifna orsaken var, att de skäl, som förlidet år bestämde majoritetens votum, ännu skulle ega sin giltighet. Detta vederlades emellertid ganska grundligt af finansministern, som visade, att man denna gång hade en helt annan ledning för bedömande af ett erforderligt amorteringslåns storlek, sedan riksdagen beslutit fortsätta östra och norra banorna för statens räkning, och att man nu hade en förlidet år saknad erfarenhet af att långa lån äro synnerligen begärliga hos dem, som här i landet placera penningar mot obligationer. Skulle också icke tilläfventyrs det verkliga skälet till grefve Posses benägenhet att nu ,,böja sin stolta nacke för den i dessa frågor kortsynta majoritetens mening kunna bestå deri, att han anser sig nu stå närmare möjligheten af en taburett än händelsen var förlidet år, och att det derföre är honom högst angeläget att ej förlora den prestige, som det ger honom att betraktas såsom landtmannapartiets chef? Hvad vet jag! Visst är emellertid, att bland den mängd rykten om ministerkombinationer, med hvilka den politiska atmosferen för närvarande är mättad, icke heller saknas det om en för några veckor sedan ifrågasatt minister Sparre-PosseBildt, i hvilken den förstnämnde skulle handhast rättvisan, grefve Posse finanserna och friherre Bildt styrt statsskeppet bland den yttre politikens skär och bränningar. Jag vet icke om det är till följd deraf att någon af landtmannapartiets verkliga ledare, tillfrågad om pålitligheten af partiets stöd för en sådan minister eller i allmänhet för en minister Posse, skall ha gifvit ett mindre tillfredsställande svar, eller om det är af andra skäl; nog af att för ögonblicket sysselsätter man sig icke så mycket med denna kombination. Att ha varit någorlunda allvarsamt ifrågasatt är dock något och manar till varsam behandling af dem, på hvilkas axlar man måste stiga för att nå det eftersträfvade målet. För detta ändamål , böjer man sig för majoriteten, äfven om det skall ske på bekostnad af åsigter och öfvertygelser, för hvilka man kämpat för icke längre tid tillbaka än ett år. Är det karakterer, stöpta af sådan malm, som vi en gång skola få se i spetsen för landets regering, om den De Geerska ministören skulle abdikera? Perspektivet synes mig icke alltför retande. Men, hr Redaktör, efter jag nu återigen är innne på kapitlet om de gängse ryktena om förestående modifikationer af rådkammaren, så torde det vara skäl att jag håller Edra läsare au courant med hvad som sednast i detta afseende förljudits. Ryktet om frih. at Ugglas afgång håller i sig. I hans sednaste yttranden rörande statsregleringsfrågorna har man också förgäfves spårat en enda antydan om hvad han kunde komma att framdeles göra under en eller annan eventualitet. Men å andra sidan hafva icke heller berättelser saknats om å bane bragta eller beramade försoningsförsök. Hvad deraf ir grunfä eller ej känner jag för ögonblicket icke. Olika versioner gå om hvem, som skulle bli den nye finansministern, derest frih. af Ugglas verkligen afgår. Jag omtalade sednast ett ifrågasatt portföljutbyte för hr Adlercreuz. Andra ba talat om hr Bredberg såsom finansminister, ad interim åtminstone. Generaldirektör Almquists namn har äfven blifvit nämndt af en och annan såsom ifrågasatt. Slutligen ber jag få omtala, att under sista dagarne varit med ett visst anspråk på trovärdighet omtaladt, att exe. De Geer skulle ha önskat, några säga skulle ha gjort till vilkor för sitt qvarstannande i konseljen, att de båda kamrarnes talmän, hrr Lagerbjelke och Sundberg, inträdde i densamma. Den sistnämnde skulle i sådant fall efterträda hr Carlson, som, ehuru sjelf icke synnerligen benägen att afgå, skulle förflyttas till någon landshöfdingeplats. Om grefve Lagerbjelke skulle öfvertaga civileller finansdepartementet har jag icke hört uppgifvas. Ingendera af dessa herrar skall dock, säges det. vara synnerligen benägen att utbyta platsen på talmansstolen mot den på ministerbänken. Den förra är också utan all fråga lugnare, om den än i längden icke lärer kunna undgå att blifva särdeles tålamodspröfvande. Att deras inträde i kabinettet skulle blifva för detsamma en väl behöflig förstärkning lider dock icke något tvifvel, icke blott med hänsyn till den popularitet och det anseende de åtnjuta hvar inom sin kammare, utan jemväl med afsoende på det tillskott af nerf och energi, som de ofelbart skulle tillföra rådkammaren. Icke skulle densamma genom dem få någon liberalare färgskiftning, det måste medgifvas; men derpå ligger kanske för det närvarande mindre vigt, än derpå att der finnes kraft, både i förhållande till representationen och till förebyggande af sådana ,,söndringar inom inom regeringen sjelf, hvarom nyligen varit fråga. Hvad som är grundadt af dessa rykten måste jag likväl lemna derhän. Att de äro temligen allmänt gängse bland kammarens ledamöter är jag emellertid i tillfälle vitsorda. I morgon votera kamrarne om frankevingsfriheten och om sättet för det blifrande statslånets upptagande. I den förra rågan var den för reformen obenägna majoriteten i andra kammaren så stark, att FE Tk ARA Or he