genom anförande af officiela uppgister från elementarläroverk i landets flesta delar, att i allmänhet ej så oroande symptomer voro för handen, och uttalade han den förhoppning. att der klagomålen kunde ega någon befogenhet, dessa missförhållanden skulle så småningom aftaga. Hvad beträffar den nu begärda revisionen af skolstadgan, ansåg han väl sig minst lämplig att deröfver yttra sig, men förklarade, att i händelse kammaren fann en utredning behöflig, förvaltningen icke skulle undandraga sig att lemna den så samvetsgrann och noggrann som möjligt. Efter slutad diskussion godkändes utskottets hemställan med 41 röster mot 35. Vid föredragning af bevillnings-utskottets betänkande om beräkningen af tull-, post-, stämpelpappersoch bränvinsbränningsmedlen. yttrades i båda kamrarne olika meningar rörande beräkningen af de sistnämnda. Finansministern, frih. af Ugglas, som i båda kamrarne yttrade sig, ansåg att denna inkomst blifvit af utskottet för högt beräknad och var fortfarande af den öfvertygelsen, att det varit bättre, att densamma satts något lägre, äfven om en ökad bevillning derigenom blifvit nödvändig. Man hade nu visserligen fått statsregleringen att gå ihop på papperet, men i verkligheten har en brist af 190,000 rdr uppstått, hvilken måst betäckas genom tillgängliga besparingar. Denna statsreglering kunde således icke anses normal och följderna skulle ej dröja att visa sig samt en ökad bevillning i allt fall inom kort blifva nödvändig. Ianledning deraf att grefve Posse, som i andra kammaren försvarade utskottets beräkning, påstått det finansministern på sednaste tiden ändrat åsigt om ifrågavarande beräkning, visade tal. vid sitt anförande i andra kammaren, att så icke vore förhållandet. Ilan hade nemligen icke, såsom grefve Posse antydt, lemnat något verkligt understöd åt frih. Gripenstedts vid ett tillfälle under riksdagen gjorda uppskattning af bränvinstillverkningen. I första kammaren gillades finansministerns äsigt af hrr gretve Hen. Hamilton och v. Möller, hvaremot utskottets beräkning försvarades af hrr Petre, frih. Beck-Friis, m. fl. Utom grefve Posse förordade i andra kammaren frih. Alströmer utskottets hemstallan. Hrr Heggström och Lyttkens uttalade betänkligheter mot att beräkna bränvinstillverkningen så högt och den sistnämnde sökte ådagalägga, att begäret efter bränvin vore i aftagande inom landet. Utskottets förslag i denna som andra punkter bifölls af båda kamrarne, hvadan riksdagen beräknat inkomsten af dessa medel tillsammanlagdt till 27,350,000 rdr. Angående den af statsutskottet afstyrkta motionen om indragning af jernvägsbyggnadsstyrelsen uppstod i andra kammaren en längre öfverläggning. Hrr grefve Sparre, Key och frih. Åkerhjelm yrkade bifall till en reservation, afseende anhållan hos K. M:t att tillse, huruvida icke nämnda styrelse må kunna indragas och jernvägsbyggnadsarbetena öfverlemnas åt trafikstyrelsen samt till nästa riksdag aflåta proposition i ämnet. Man ansåg rätta tidpunkten att uttala denna opinion nu vara inne, då man skulle börja bygga nya stambanor. Tillika sökte man visa, att byggnadsstyrelsen vållade att jernvägsbyggnaderna blefvo alltför dyra och att genom styrelsens indragning en direkt vinst af 30,000 rdr årligen skulle uppstå. IIr Hierta framställde intet yrkande, men tycktes dock anse indragningen önskvärd. Chefen för civildepartementet statsrådet Adlercreutz bevisade med statistiska uppgifter, att våra stambanor i allmänhet voro lika billigt byggda som de flesta utländska samt att den besparing, som skulle ske genom indragningen icke blefve större än 12,000 rdr; men för vinnande af denna besparing borde man ej riskera att erhålla en sämre ledning af våra jernvägsbyggnader. När så stora och vigtiga saker som dessa byggnader vore ifråga, finge man icke allt för starkt hålla på kostnaderna för styresmännen. Talaren ansåg visserligen möjligt, att inom kort en indragning af ifrågavarande styrelse måste ske, men för närvarande vore ej några öfvertygande skäl härför framställda. Mot aflåtande af förenämnda skrifvelse talade äfven hrr Asker och frih. Alströmer, som ansågo det knappt vara riksdagen värdigt att, efter det år 1868 en sådan åtgärd blifvit vidtagen, nu förnya densamma och för öfrigt sökte ådagalägga, det våra jernvägar ej voro för dyra. . Skrifvelseförslaget antogs emellertid med 91 röster mot 52. Frågan härom har likväl förfallit genom första kammarens afslag å motionen. Embetsverkens reorganisation. I enlighet med af åtskilliga motionärer i andra kammaren framstälda förslag har nämnde kammare för sin del beslutat att riksdagen måtte hos K. M:t anhålla, det K. M:t täcktes taga i öfvervägande, om icke hos de till statsförvaltningen hörande embetsverk och myndigheter en förenklad anordning af göromålen skulle kunna åvägabringas, på samma gång befordrande större skyndsamhet vid ärendenas behandling och medgifvande nedsättning i kostnaderna genom indragning af möjligen obehöfliga tjenster, samt att K. M:t behagade hos kommande riksdagar göra de framställningar i ämnet, hvartill K. M:t må finna förhållandena föranleda. På dess tillfälliga utskotts derom gjorda afstyrkan förkastade första kammaren i går detta förslag, hvilket sålunda förfallit. Öfriga afgjorda frågor. Statsutskottets förslag rörande aflöningen för de tjenstemän och vaktbetjente, som vid kommande riksdagar varda hos kamrarna och utskotten samt i riksdagens kansli anstälda, samt om gratifikation af 750 rdr åt statskommissarien B. Johansson äfvensom kanslideputerades memorial angående riksdagshandlingar, som före riksdagens slut icke hunnit tryckas, godkändes af kamrarna. I båda kamrarna godkändes utan anmärkning statsutskottets utlåtanden med förslag till sammansemkning af kamrarnas skiljaktiga beslut rörande uftvexlingsoch uppvärmnings-anstalterna i forsta kammarens sessjonsrum, samt med förslag till ooterings-proposition i fråga om beloppet af det ör innevarande statsreglering afsedda statslån samt