Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 11 maj 1870, sida 2

Staden och Länet. Om romerska bad. En aktad iosändare i dagens blad klagar öfver saknader af en tillfredsställande badinrättning Göteborg och erinrar på samma gång om betydelsen at de s. k. Romerska baden hvilka man nu börjat införa i nästan alle Europas större städer, och deribland äf. ven i flera svenska. Såsom man känner spelade baden eller badinrättningarne en mycket stor rol i de antika folkens lif. De förekommo redar hos Egyptierna och Kaldeerna och, enlig hvad Homerus berättar, äfven hos Fenicierna. I Rom utrustades de, särdeles under kejsarne, med en ofantlig lyx. Så lät Caracalla bygga ett bad, som innehöl marmorkar för 1,200 personer. Diocletianus uppförde en badinrättning för 3,00( personer, hvarest baden erhöllos för intet Det uppgifves att vid en viss tidpunkt funnos i Rom ej mindre än 800 badanstalter. Och nästan i alla länder, hvaröf. ver Roms välde sträckte sig, såsom Gallien och Brittanien, Spanien m. m., uppstodo dyrbara badanstalter, hvilkas rniner ännu väcka beundran. Romerska rikets fall medförde nemligen äfven badens förfall, men dessa upptogos sedermera af turkarne, hvilka i Konstantinopel upphöjde baden till rangen af hygienisk-religiösa inrättningar. I andra länder hvilade glömskans natt öfver de romerska baden, ända till dess attachen vid engelska beskickningen i Konstantinopel, mr Urquart, år 1856 lät uppföra det första romerska bad å S:t antoines Hill vid Cork på Irland. Det är ifrån denna tid de hastigt spridt sig öfver Europa. )) Enligt vår förmenande kan landtstormen, såvida den skall ega behörig omiattning, näppeligen erhålla en närmare organisation än på bataljoner Red:n af H.-T.