Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 3 maj 1870, sida 2

rätta sättet att värdigt fira en reform, grundad på den medborgerliga principen, vore att grunda en lärostol för samhällslära och medborgerlig bildning, såsom begynnelsen, grundstenen (den andliga) till Stockholms fria akademi. Föreläsningar i dessa ämnen skulle årligen hållas i Stockholm, med. fritt tillträde för herrar och fruntimmer, och dessa föreläsningar skulle taga sin begynnelse redan nästkommande år. Detta, tycker jag, vore ett uppslag, motsvarande arten och vigten af den politiska reformen; och det förefaller mig, som om ett förslag härför skulle anslå alla den nya reformens vänner, såsom varande det, som i främsta rummet bör utföras. Niär en sådan lärostol blifvit inrättad i Stockholm, kan man tryggt lemna åt framtiden den nya bildningsanstaltens vidare utveckling genom de lärostolar, som komma att sluta sig till eller gruppera: sig omkring denna första. Ty åt medborgerligt bildande. vetenskaper skulle Stockholms fria akademi egnas, icke åt bröd-eller specialvetenskaper. Med glädje har jag i dag sett af tidningarne att professor Malmsten och beredningsutskottet uttalat sig i riktningen af de fria akademiska föredragen — en praktisk, folklig och lä:t verkställbar metod för den anstalt som äsyftas. Väl och vigtigt vore dock att i spetsen för dessa föredrag sätta de läroämnen, som jag bar nämnt och som skulle uppträda med namn och anspråk af en sjelfständig vetenskap, så att de icke såsont hittills blifva undangömda i rättsläran, anonymt och liksom på snålskjuts. Ack, om jag finge upplefva en sådan bildningsanstalts begynnelse i Sverige, med hvilken glädje skulle jag icke sätta mitt namn på en subskriptionslista härför! Endast mycket ringa kan mitt penningebidrag nu blifva, men framdeles kan det bli — icke så litet. Denna tanke — upprättandet af en lärostol i samhällslära — låg Fredrika Bremer varmt om hjertat, äfven innan hon skrifvit det här. ofvan anförda brefvet. Så skref hon, vid underrättelsen om de väckta planerna till: en fri akademi i Göteborg, bland annat följande, i ett bref af den 18 April 1865: , Tänk på att, utom redan omförmälda lärostolar, inrätta en ny för en vetenskap, som är för nutiden behöflig och som — jag kan icke nog förundra mig häröfver — hittills hålles anonym, eller såsom en bisak, en liten adjunkt, till andra professioner med gamla berömda namn, och hvilken jag funnit så behandlad i alla länder och akademier, dem jag vet något om Låt den framträda i Göteborg i öpper dager, uti solens ljus och med dess rätte namn: Samhällslära. — — — Ackl huru gerna komme jag till. Göteborg ännu en gång, om än en dast för att sitta som ähörarinna i der lärosalen! t Få vi en gång, såsom man bör hoppas en sådan lärostol, så borde den bär: Fredrika Bremers namn.