Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 2 maj 1870, sida 2

lat den önskan, att hans lik måtte bli balsameradt och fördt till England. .Times yttrar sig på det skarpaste mot grekiska regeringen för denna sorgliga tilldragelse och framställer följande 5 punkter Fm väsendtliga för bedömandet eraf: 5)I) Att resan till Marathon blef företagen med grekiska regeringens vetskap och samtycke, samt under formlig eskort, ehuru krigsministern synes trott, att betäckning vore öfverflödig; 2) att öfverfallet skedde få (3) mil från Athen, samt att lösepenningarne intill sista skillingen voro auskaffade utan den grekiska regeringens hjelp; 3) att grekiska regeringen visste, att ett anfall på rötrarne skulle ha fångarnes död till följd, samt att den utlofvat att ej förfolja dem; 4) att detta löfte blef brutet; 5) att regeringen i Athen — af otillräckliga skäl — vägrade röfrarne den begärda amnestien. a I en ledande artikel uti , Times heter et: Det är i detta Grekland, hvilket vi gifvit sjellständighet, skydd, ett furstehus och en af de våckraste delarne af dess territorium, som tre af våra landsmän, hvaribland en medlem af legationen, blifvit mördade... De tre skyddsmakterna ba aldrig haft i sinnet att i Europa skapa en stat, som vanärar sig sjelf och civilisationen... Om de regerande myndigheterna äro maktlösa, måste regeringen uppdragas åt andra. År 1854 blef Athen besatt af en fransk-engelsk styrka för att hämma den krigiska lusten; ett dylikt steg kunde nu vara att tillråda. Vi ba användt 9 mill. på. st. på en expedition till Abyssinien, för hvilken mindre vigtiga skäl förelågo. Vi skulle möta långt mindre svårigheter il Grekland. Tre eller fyra dugtiga regimenten under en energisk antörare af det slag, som utbildas i Indien eller Algier, skulle inom få månader göra Attikas landsvägar.lika säkra som vägarne i England. AMERIKA. Sedan nu, genom Lopez död, kriget mellan Brasilien och Paraguay är slut, uppstår frågan, hvilken framtid skall blifva det land till del, öfver hvilket han herrskade. Allianstraktaten af år 1865 bestämmer i detta afseende en gränsreglering till fördel såväl för Brasilien som för den argentinska republiken. De delar, som derigenom skulle afskiljas från Paraguay, utgöra en areal, som är något större än den del af republiken, som då blir qvar. Från flera håll heter det visserligen, att Brasilien icke ämnar återlemna den eröfring, som det så dyrt betalt; men denna förmodan torde dock knappast vara grundad. Brasilien eger redan ett större territorium, än det kan draga nytta utaf, och bibehållandet af den gjorda eröfringen kunde lätt komma att kosta landet mera än det nyligen slutade kriget. Ty oafsedt alla de sydamerikanska republikernas motstånd och den möjligheten, att det skulle protesteras från Förenta Staternas sida emot en sådan utvidgning af det amerikanska kejsardömets territorium, är Paraguay nu i ett sådant tillstånd, att det nästan endast kan pålägga sina besittningar skattebördor och uppoffringar. Den förut mycket spridda befolkningen har genom kriget sammansmält till c:a Ys:del af det förra antalet, och af denna återstod äro 3:delar gubbar, qvinnor och barn. Förvaltningen, som förr sammanhöll befolkningens spridda elementer, måste reorganiseras. Paraguiterna, som at sina föregående regeringar voro vanda vid förmynderskap, skola nu, då det fattas dem allt, äfven vänta allt af sin nya regering. Brasilien måste således, i fall det behöll landet, i hvarje fall, börja med att gifva befolkningen ett förskott af flera millioner och sedan åtaga sig den mödosamma uppgiften att långsamt förbereda detta folk att öfvergå från politiskt omyndighetstillstånd till sjelfständighot. Det skall troligen förekomma den brasilianska regeringen mera ändamålsenligt att öfverlåta den nuvarande ställningens besvärligheter på den provisoriska regeringen i Assuncion, som väl dock endast skall komma att handla efter de anvisningar, som erhållas från Rio Janeiro.