Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 30 april 1870, sida 2

Article Image
RIKSDAGEN. Torsdagens sammanträden. Begge kamrarne hade denna dag sammanträden, den Första äfven på eftermiddagen. Den sistnämnda afslutade dervid behandlingen af bexillningsutskottets förslag till ändringar i bränvinslagstiftningen och afsloq dels samtliga utskottets ändringsförslag, dels de af utskottet afstyrkta motionerna. Den sista punkten i utlåtandet, hvari utskottet anser sig genom förslaget i sin helhet hafva besvarat Kongl. M:ts proposition angående höjande af tillverkningsskatten å bränvin från 70 till S0 öre pr kanna, återremitterades likväl. Detta yrkande framställdes af herrar Bennich, grefve af Ugglas och friherre Funck. Finansministern, friherre af Ugglas, instämde äfven deri, hvarjemte med anledning af en af herr Wallenberg lemnad upplysning, att enl. i statsutskottet uppgjorda kalkyler någon förhöjning af bränvinsskatten ej erfordrades för bestridandet af statsutgifterna, frih. Ugglas jemväl förklarade sin mening vara, att en dylik förhöjning ej blefve behöflig under förutsättning likväl, att riksdagen fann skäligt beräkna bränvins-tillverkningen högre än Kgl. Maj:t, eller till 13,500,000 riksdaler. I Första kammaren förekom dessutom en längre öfverläggning, som först slutade sent på aftonen, angående riksdagens serskilda utskotts i anledning af herr Palanders motion framlagda förslag till omorganisation af sjöförsvaret. Den punkt, hvarom diskussionen nästan uteslutande rörde sig, innehäller förslag till sammanslagning af den egentliga flottan och skärgårdsartilleriet, i hvilket afseende utskottet gjort den hemställan, att riksdagen måtte anhålla att K. M:t tager i öfvervägande huruvida en sådan förändring at kgl. flottans och skärgårdsartilleriets organisation och bestämmelse lämpligen må kunna vidtagas, att gränsen mellan dessa kårers verksamhet blir bestämd och att det egentliga sjöförsvaret sammanföres till en kår, hvilken eger att bemanna och behandla den materiel, som för sådant ändamål afses, hvaremot åt skärgårdsartilleriet anvisas den del af skärgårdsförsvaret, som, utan att kräfva sjömannabildning, fordrar en vidsträcktare insigt i artilleri, min-väsende och befästningskonst samt öfriga landtförsvaret närmare liggande ämnen, med den materiel, som dervid skall användas. Diskussionen öppnades af herr Hazelius, hvilken, utom det han ansåg det lämpligt att riksdagen uppgör organisationsförslag och utstakar gränsor för fördelningen af jenstgöringen mellan olika kårer, fann tillräckigt skäl att förkasta förslaget, då sjöväsendet å nyligen undergått en genomgripande organisaion. Herr Wallenberg -lemnade en skildring af vår lottas beskaffenhet för några tiotal af år sedan ch de omständigheter, som föranledt dess ombilding såväl som af främmande länders. I afseendes å den organisation, det svenska zjöväsendet helt yligen undergätt, uttalade han sitt ogillande af en deri skedda fördelningen, emedan densamma uskränkte valfriheten i afseende på erhållandet af sjöyrket dugliga individer. Det oaktadt hade se an helst sett, att den ifrågavarande motionen: cke blifvit väckt, då den nyligen inträdde chesen: jr sjöväsendet ännt ej kunnat hinna sätta sig in de nya förbållandena och få tillfälle att bilda sig t sjelfständigt omoöme i frågan. Han yrkade erföre afslag å punkten, men uteslutande af det äl, att han ej ville gå Kgt. M:t i förväg, utan arare hoppades att derifrån erhålla ett förslag i nnet.

30 april 1870, sida 2

Thumbnail