Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 30 april 1870, sida 2

Ar rann? ÄFr eH BardAnu MUEP ULIIOT1I vore obehöflig. Hvad minvapnet angick betriflade han ej dess framtid, men ansåg det vara förtidigt att tänka på bildandet af en särskild corps derför. Skulle emellertid riksdagen med någon betydandel majoritet besluta en skrifvelse om en sammanslaga ning, måste han anse det såsom en skyldighet att( söka till nästa riksdag utarbeta ett förslag i ämu net, då det likväl blefve nödvändigt att lemna åsido flera vigtiga frågor, och isynnerhet den om reIl organisation af sjöförsvarets nära 200-åriga admi-c nistration, hvilken han ansåg af mycket större beL tydenhet än den nu ifrågasatta sammanslagningen, hvilken tal. för sin del fann olämplig och hvarom frågan i alla händelser vore för tidigt väckt. r Jemväl h. ex justitiestatsministern frih. De Geer i uppträdde, dock icke för att yttra sig i sjelfva I frågan, utan för att protestera mot ett yttrande af hr Wallenberg, att förre chefen för sjöförsvarsdepartementet blifvit utnämnd endast för att afvakta pensionsåldern, hvilket yttrande h. exc. ani såg obefogadt. Denna statsrådsledamot hade nemligen med mycket större lugn kunnat afvakta pen0 sionsäldern såsom konsultativt statsråd. Då tillsättningen egde rum, hade emellertid icke funnits någon fackman, som vore villig och lämplig attI åtaga sig uppdraget att fullt genomföra och ti lämpa den nyss skedda organisationen af sjöför. svaret. Under sådana förhällanden blef statsrådet Thulstrup, som deltagit i beredningen af denna ombildning, utnämnd till chef för sjöförsvarsdepartementet, och han hade äfven såsom sådan vunnit det erkännande, att med insigt och redbarhet hafva fullgjort sitt kall, tills han, då han uppnått F den ålder, som vanligen utgör gränsen för en verk-I samt tillbragt lefnadsbana, dragit sig tillbaka medÅr begagnande af den rättighet till pension, denna åldersgräns gaf bonom, och hvilket väl ingen kunde lägga honom till last. Vidare yttrade sig för bifall till förslaget grefveh Hans Wachtmeister, samt mot detsamma hr af Klint, hvilken ansåg endast regeringen böra taga initiativ i frågor rörande landets försvar, grefvarne Posse, v. Platen och af Ugglas samt hr C. Ekman. Med dessa sednare förenade sig nu äfven t grefve Hen. Hamilton, som i ett andra yttrande i frågan ansåg sig, då sjöförsvarets nuvarande organisation var sådan, att, enligt frih. De Geers förklaring, det varit omöjligt för regeringen att finna en person hemmastadd i vapnet, ej böra hålla på ett förslag som tillkommit af complaisance för utskottets ordförande. Han hemställde derföre, att kammaren måtte med ogillande af den föredragna punkten, ingå till K. M:t med en begäran att K. M:t måtte taga i öfvervägande huruvida ej en sådan organisation af flottan och skärgårdsartilleriet kunde företagas, att sjöräsendet kan sammanföras till en kår. I denna hemställan instämde hr De MarG. Vid slutligen anställd omröstning förkastades utskottets förslag med 41 röster mot 39, och antogs grefve Hamiltons hemställan. e De andra punkterna i utlåtandet, för hvilka vi 1 förut redogjort, godkändes med undantag af utskottets sista här nedan till ordalydelsen upptagna hemställan, nemligen, att, i händelse de af riksdagen angående sjöförsvarets ordnande uttalade åsigter vinna K. M:ts godkännande, K. M:t täcktes till en kommande riksdag i ämnet aflåta nä-Sl digt förslag samt anbefalla vederbörande att vid B uppgörandet af detsamma iakttaga en sådan be-h räkniag, att de kostnader, som för den nya organisationen blifva nödiga, kunna bestridas med de medel, hvilka genom indragningar eller vakansafgifter blifva tillgängliga. Af denna punkt antogs nemligen endast den första delen, hvaremot den andra hälften från och J med orden ,,samt anbesalla vederbörande ete, ute5! slötos. Detia bestut, som fattades efter votering sl med 76 röster mot 24, förordades af hrr C Ek-V man, Hazelius, grefvarne C. G. Mörner och von VY Platen, af Klint och von Möller, hufvudsakligen af skäl att den deri föreslagna inskränkningen i afseende på kostnaderna alltför mycket skulle binda händerna på regeringen och särskildt för densamma asklippa möjligheten att öfverflytta vissa båtsmansrotar till armöen. För bifall till punkten i sin kelhet yttrade sig hrr grefve Hen. Hamilton, De Marå och v. Koch. Vid härefter skedd föredragning af statsutskot-sÖ. tets utlåtande i anledning af första kammarens Ii terremiss af åtskilliga srågor rörande 4:de hufvudtiteln, godkändes K. M:ts förslag om öfverflyttning at vissa båtsmansrotar till indelta armåen, samt om lönereglering för de sålunda blifvande nya kårerna, hvaremot afslogs K. M:t propositiom i afscende å öfverflyttning af marinregementet samt omorganisation af Vermlands fältjägarekår. d a ö Andra kammaren sysselsatte sig uteslutande med bankoutskottets memorial rörande ändringar i Bankoreglementet. Utskottets i tredje punkten framställda förslag, att fullmäktige måtte bemyndigas uppköpa vexlar, betalbara å utrikes ort senast inom fyra månader, iterremitterades på yrkande af brr Agardh, J. g: Rundbäck, Wijk och Forsbeck, hvilka väl ansågo fullmäktige böra ega rättighet att köpa vexlar, betalbara inom längre tid än tre månader, men endast för så vidt dessa vexlar icke inginge i te metalliska kassan. Hr Mannersktans önskade bibefo nållandet af nuvarande föreskrift. Angående utskottets förslag om förhöjning af onden för utlåning med omsättningsrätt från ),600,000 till 10,000,000 rdr uppstod diskussion, lerunder hrr A. Bergström, grefve Posse, Mannerskans och Hierta förordade bibehållande af nu på sällande belopp, emedan de fruktade, att man kr ljest skulle inslå på en väg, som kunde leda dersk , att banken ej förmådde inlösa sina förbindelJa er. Deremot ansågo hrr J. Pehrsson, J. Rund-na väck, Uhr, Åke Andersson, Medin, Jonas Jonas-sen on, C. Ifrarsson, Englander och Johan Jönsson ski örhöjningen oskadlig för banken, men nyttig serhö leles för jordbrukarne. Resultatet af öfrerläggingen bler att utskottets hemställan godkändes on tan votering. Utskottets förslag om straffräntana beräkning X illades, men först efter votering med 168 röster si l not 63. IHr 0. B. Olsson, Öla Lasson, Jöns) undersson och J. Pehrsson talade för bibehållande pa: f nuvarande beräkning, hvaremot utskottets hemtällan understöddes af frih. af Schmidt, Koskull ch Gripenstedt. Mot det af utskottet ifrågasatta borttagandet afS! tadgandet om den 8. k. respitmånaden uppträdde då rr Ö. B. Olsson, Åke Andersson, Forsbecl , Mein, Fr. Pettersson, G. Johansson, Johan Jönsson, chmidt, Almqvist, Granlund, Ola Månsson, Jöns tio! chrason och frih. Koskull under yrkande af aflag å den föreslagna förändringen samt bibehålande af nu gällande stadganden. Utskottets för-vär lag försvarades af hrr frih, af Schmidt, Berg och allt aäf, hvilka visade, att genom antagande af utkottets förslag likväl diskontstyrelsen fortfarande, å den fann skäl dertill vara förhanden, kunde mo evilja en månads respit. Hr Wedberg önskade, het tt respittiden måtte bestämmas till 14 dagar. 1nor en slutliga voteringen föll utskottets förslag med 25 röster mot 48. I anledning af utskottets hemställan om rättig: et för fullmäktige att bestämma icke allenast ett en ränta, utan äfven, inom ett maximum af da 00,000 rdr, det belopp, hvarå sådan på hvarje bes ikning skulle godtgöras, uppstod en stunds disbes ussion, derunder hrr khzardb, frih. Koskull, J. undbäck och Uhr yrkade bifall till utskettets hen rslag, mot hvilket ingen annan talare än frih. lOSS ham uppträdde. Som skäl för den förra åsigten nen fördes, att banken på uppoch afskrifningsröSom lsen förlidet år förlorat öfver 16,000 rdr, hvilket före sultat härledde sig deraf, att en del enskilda So mnker brukade i riksbanken magasinera sina riksken yntskassor samt de medel, som de sjelfva för den lsallet ej kunde använda. Dessa upplysningar Jadde till följd att förslaget bifölls utan votering. Mer Med 124 röster mot 21 gillades hvad utskottet Fyel reslagit om förvaltningskostnaderna vid lånekonbar ren. Likaså godkände kammaren med 70 röster ( ot 66 bestämmelsen om från riksbanken utgådig de välgörenhetsbidrag, med det af utskottet förfrå dade tillägg. d Hvad utskottet i öfrigt föreslagit bifölls dels der an och dels efter någon kortare diskussion. mn Frågorna om allmänna diskontfondens belopp, när 1 kassakreditiver för folkbanker och om den s. k. spitmånaden torde således bli föremål för gensam votering. fra Voteringspropositloner. Åtskilliga nya från statsutskottet inkomna förg till Sateringspropositioner i anledning af skiljtiga beslut godkändes i båda kamrarna. UTRIKES gar