Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 25 april 1870, sida 3

(Insändt.) Uemställes till vederbörande om lämplig anstalt icke borde och kunde fogas till stäfjande af det vilda oskick, som bedrifves i Slottsskogen och intill varande bergsstrakter uti att antända eldar, hvilket under förlidna Påskdagar skett, der de gula gräsvallarno på flera ställen afsvedjats och nu fått ett svart, hemskt utseende. Så hade äfven ljungen på ätskilliga ställen antändts i berget sydvest om Landala, allt at oförskämda pojkbytingar, mest från Hagorna. Detta oskick har ofta bedrifvits i den trakten. Borde då icke omtankan bjuda att söka sätta en gräns mot detta onda? Insändaren har erfarit att dylika nidingsverk utföras mest af gossar i skolåldern. Om i skolorna barnen finge lära sig bättre hysa aktning för hvad på marken växer torde man kanske icke bli vittne: till dylik vettlöshet. Också er det icke stor bättre att barn och äfven äldre folk under so martiden medelst löfbrytning utplundra och föl derfva de unga träden, hvilka man får se ständigt digna under bördan af dylika parasiter, så snart tråden börja gifva löf. Häraf finner man att de unga träden i Slottsskogen hafva ett så förtrinande utseende, att man må ängslas deraf. Föräldrarne i hemmen borde lägga barn och ungdom på hjertat att vara skousamma mot de unga plantorna. Vår stads omgitning ä og natursattig för att mana härtill! Om våra förfäder varit så likgiltiga som vi äro i nämnda afseende skulle nu knappt några fullvuxna träd här finnas. Skall icke esterverlden banna oss för vår nästan eyniska liknöjdhet i detta fall? Nu hör ju Slottsskogstrakten till stadens territorium. Likväl synes det anmärkta oskicket skola komma att fortfarande få fritt fortgå. Kunde ej poliskammaren anställa pågon poliskonstapel att upprätthålla ordning och skick äfven i Slottsskogen, åtminstone under Sönoch helgdagar. ——n.