Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 25 april 1870, sida 1

UTRIKES. TYSKLAND. Som man af ett telegram erfarit, öppnades det tyska tullparlamentet den 21 dennes i Berlin. Konungen af Preussen öppnade sjelf parlamentet med ett tal, hvars hufvudsakliga innehåll meddelades i förenämnde telegram. Många at de sydtyska medlemmarne lära uteblifvit. Chefen för det demckratiska partiet på landtdagen i Mänchen, Kolb, har nedlagt sitt mandat till tullparlamentet och motiverat detta steg i en lång skrifvelse till sina valmän, som tillika innehåller en protest emot hela den preussiska politiken. Kolb förklarar, att han från första stunden betraktat detta parlament med största misstroende, men att han för sina valmäns skull ansett sig förpligtigad att mottaga mandatet. De erfarenheter, han redan gjort i Berlin, hade bekräftat hans suppositioner. Regeringen — säger han — är icke bunden vid någon viss termin för parlamentets sammankallande, och parlamentet har ingen dispositionsrätt öfver penningar; skatter och pålagor uttagas, utan att de blifvit beviljade o. s. v. Kolb slutar sålunda: : ,Skall jag sammanfatta min mening I få ord, så måste jag säga, att tullparlamentet icke tillkommit för att tillfredsställa nationens behof, utan blott för att gagna en särskill dynestis intressen, samt att detta s. k. parlament förefinnes, icke för att representera tyska folket, utan för att förhindra ernåendet af en sann och verklig representation. Hela denna institution är endast bedrägeri och bländverk. Långt hellre alls ingen representation, än en sådan skenrepresentation. ÖSTERRIKE. Enligt bref från Wien till polska tidningar i Krakau och Lemberg, skulle grefve Potocki ofördröjligen komma att till Wien inkalla en ,notabelförsamling från alla Vest-Österrikiska kronländer. Omedelbart förut skulle utfärdas amnesti för alla politiska och pressförseelser. Det är nu tio år sedan kejsaren sammankallade en notabelförsamling (1860 års utomordentliga riksråd) från alla delar af riket — äfven Ungern — för att öfverenskomma om ett förslag till riksförfattning. Det är temligen tydligt, att en författning, som skall kunna tillfredsställa så många olika elementer, måste hvila på en federalistisk basis. Resultatet af förhandlingarne år 1860 var den s. k. Oktoberförfattningen, som gaf de särskildta kronlän