Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 22 april 1870, sida 2

slaget för åren 1868 och 1869 har blifvit användt till förskaffande åt alla fasta folkskolor i länet at herbarier, innehållande 100 species af de förnämsta växterna i landet. För uppförande af folkskolebyggnader ha amorteringslån blifvit utlemnade till: Tossene — församling rår 5,000. Ödsmåls d:o 2,000. Klöfvedahls d:o I,500. Avgående folkskolans ställning i länets södra inspektionsdistrikt, har folkskoleinspektören C. A. Rydberg hatt godheten meddela följande: Undast för några år sedan, eller omkring 20 år efter utfärdandet af folkskolestadgan af år 1842, var ännu folkskolan i de flesta landsförsamlingarne i kGöteborgs och Bohuslän nästan endast en folkskola på papperet och skiljde sig föga, hvad beträffar resultaterna, från de gamla byskolorna. Det vanliga förhållandet var, att läraren måste flytta sin skola från stuga till stuga, i hvilka små, och tillfölje deraf osunda, lokaler ett fåtal barn endast med trängsel kunde rymmas. EUna ordnad undervisning i sådane loka och med barn från nybörjaren till 14och 15-åringen var omöjlig, hvartill kommer den obetydliga nndervisningstilen på året, då skolan, tillfölje af brist på ordentliga skolhus, måste dela sin tid emellan ett större antal skolrotar. Inuanläsning samt en flytande utanläsning af katekesen var äfven det hufvudsakliga, som åsyftades och upptog det mesta af skoltiden, hvarjemte någon öfning egde rum i skrifning och räkning samt, der så kunde ske, i koralsång, mest efter gehör. Undervisning i de öfriga ämnen, hvilka folkskolestadgan föreskrifver, och som åsyfta att bilda folket till upplysta medborgare, förekom nästan endast i de få med ordentliga skolhus försedda skolor, som funnos. Försåvidt medborgerlig dygd och sann sosterlandskärlek måste vara grundade på, förutom sann gudsfruktan, ett odladt förstånd och förvärfvade insigter uti hvad landets, kommunens och den enskildes lycka och väl kräfver, så har en för länets framtid löttesrik förändring i ofvan berättade förhållande under de sednaste åren börjat inträda, sedan riksdag, regering samt länets landsting och bushållningssällskap verksamt nypträdt för att få bringade till verkställighet tolkskoles skrifter om barnens undervisning. Småskolor, som upptaga nybörjare och bibringa innanläsnings dighet och de första grunderna i kristendom, ning och räkning, hafva i de flesta skodlistrikten upprättats, så att folkskolan, utan att hindras at nybörjare, bör kunna med kraft bedrifva en grundlig undervisning i alla till henne hörande läroämnen. Der ordentliga skolhus och tillräckligt antal skickliga lärare finnas, eger detta förhållande numera äfven rum. Då rymliga, välinredda skollokaler utgöra ett sanitärt behof och äro nödvändiga för att efter nutidens fordringar bedrifva undervisningen i folkskolor, der större kartor och annan åskådningsmateriel böra finnas, så utgöra sådane skollokaler ett nödvändigt vilkor för att kunna tillfredsställande ordna folkskolans undervisning. I flertalet af skoldistrikten inom länet hafva numera skolhusbyggnader, antingen med eller utan den hjelp, som de af länets hushållningssällskap för sådant ändamål beviljade amorteringslån kunnat bereda, blifvit antingen beslutade eller uppförda, och detta öfverallt, der skohådets ordförande nitälskat för saken och haft kraftigt uuderstöd af de mera inflytelserika männen inom kommunen. I en socken (Ucklum) hafva män af allmogen ensamma förtjensten af initiativet till ett utmärkt ordnadt skolväsende. Anmärkningsvärdt är, att i synnerhet församlingar, som befinna sig i verkligt ekonomiskt betryck, visat sig mest behjerta folkundervisuingens vigt och varit beredvilliga till uppoffringar. Det är min afsigt att i hushållningssällskapets qvartalskrift efterhand lemne länets befolkning kortfattade meddelanden om de skoldistrikt, som. antingen ensamma eller med biträde och uppoffringar af enskilda folkupplysningens vänner, nitiskt verkat för folkundervisningens tillfredssti lande ordnande, och anser jag mig böra börja dessa meddelanden med ett angående Romelanda församling. Romelanda församling med omkring 2,400 invånare är, tillfölje af den talrika fattiga befolkning, som bebor de i församlingens fjelltrakt belagna s. k. ,Romelandatorpen, betungad af en mycket kostsam fattigvård, som fordrar dryga årliga utgifter af den ölriga i allmänhet ej förmögna befolkningen. Församlingen har likväl beredvilligt sökt att tillfredsställande ordna sitt skolväsende, som under sednaste åren bestått af två ambulatoriska folkskolor och 3:ne småskolor. Då ordentliga skolhus kräfdes, men, med anledning af församlingens vidsträckthet, fyra sådane behösdes för att fylla behofvet, motsågs kostnaden härför af den fattiga församlingen med bekymmer; men här har visats, hvad ett vackert föredöme, jemte intresse hos befolkningen för barnens sannskyldiga bästa, kan verka. För att snart kunna på ett tillfredsställande sätt ordna folkskoleväsendet i Romelanda, begåfvade hr vice pastor J. P. Magnusson församlingen med ett skolhus, som förlades på en vacker plats i närheten af Romelanda kyrka, Detta skolhus invigdes den 20 Juli 1869. Tillfolje af detta lika vackra som mindre vanliga föredöme, kände sig församlingsboarne lifvade för uppoffringar, så att under förflutna året, genom frivilliga sammanskott af församlingsboar, pastor och lärarepersonalen ytterligare tvenne skolsalar blifvit uppförda, en i Ahelsas och en i Sanderöd, hvarjemte, enligt uppgift, beslut lärer fattats af befolkningen i Bäcks och Bua rotar att på gränsen emellan dessa rotar under innevarande år uppföra ett skolhus. Med dessa fyra skolhus bar Romelanda församling fyllt behotvet af lokaler för sina folkskolor. Hr pastor Magnusson har derjemte gifvit kläder åt flera fattiga barn, som, af brist på sådana, eljest varit hindrade att besöka skolan. I berättelsen tillägg Dessa meddelanden äfta den glädjande företeelsen, att folket sjelft allt mera kommit till insigt af folkundervlsningens stora vigt, och helt säkert är densamma också nationens vigtigaste angelägenhet, hvilken framför hvarje annan bör omfattas med nit och värme. På intet områ kan sosterlandsvännen gagna med mera v nelse än här, och en väl ordnad solkunderv. 2 må väl kunna sägas vara don r och gälrea