Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 11 april 1870, sida 3

(Insändt) Kan ett rusthåll roteras till infanteri, och om det kan, huru kan det ske? Såsom för många torde vara bekant, utlöpa med detta år 1870 de flesta kontrakter, enligt hvilka lifregementets grenadierkårs m. fl. regementens rustnållare betala hästvakansers afgift i stället för att till sina soldater hålla kavallerihästar. Enär det icke lärer avsetts tjenligt, att efter denna tids förlopp låta regementena sitta upp och åter blifva kavalleri, lät K. M:t år 1868 till rusthållarne göra en hemställan om de voro villige att betala en med nära 50 9, förhöjd vakansafgift, ifall K. M:t skulle täckas fortfarande låta regementet förblifva insantet härpå svarade rusthållarne naturligtvis nej. Emel lertid måste något afgöras innan kontrakten löpte till ända. K. M:t lät derföre tillfråga rusthällart om de ville gå in på vakanskontraktens f. ning, utan förhöjning, med tillägg likväl af det hotet, att de rusthåll, som icke härpå ville ingå, skulle roteras) till infanteri och att de till, istä) ) Det torde här vara lämpligt fästa uppmärksamheten på den väsendiliga skillnaden mellan rothåll och rusthåll. Rothållet bar tillkommit genom frivilliga öfverenskommelser med menigheterna, som åtagit sig hålla ett visst antal ständige soldater i st. f. att vara underkastade utskrifning, hvarifrån de försäkrades att för all framtid vara betriade. Rustbållet deremot uppkom så, att kronan bortlemnade sina egna hemman till brukare, hvilka åtogo sig att, såsom skatt eller arrende, för dessa hemman hålla ryttare, under det hemmanen förblefvo kronans egendom, Detta är åtminstone förhållandet med kronorusthåll och säterirustbåll, men med skatterusthåll förhåller sig något annorlunda, hvilket dock blefse för vidlyftigt här förklara. j