Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 9 april 1870, sida 2

ciella stadganden, som derpå följa. Deribland förekommer: -Vid detta tillfälle hafver Kongl. Maj:t äfven låtit sig föredragas de, efter reformationen utkomne Kongl. Försäkringar, Stadgar, Bref och Förordningar angående Religionen, samt Riksens Ständers gjorda föreningar och beslut; och som Kongl. M deribland funnit några emot en fri Religionsöfning alldeles stridande, så förklarar Kongl. Maj:t alla sådana, hvilka med detta dess uppä Riksens Ständers und. tillstyrkande grundade beslut icke kunna förenas, härigenom vara till sin kraft och verkan alldeles upphäfne. Det synes vara alldeles tydligt, att de föreskrifter rörande främmande trosbekännares ställning till svenska staten och deras religionsutöfning, som förut till en del ingått i presterskapets privilegier, nu öfvergått till allmän lag). I ett påföljande utvecklingsstadium förflyttades en del af dessa stadganden, nemligen i fråga om främmande trosbekännares rätt till embeten och tjenster, m. m., till grundlagen, hvilket skedde i och med 1809 års regeringsform. Så behandlades också af K. M:t den 1862 antagna förändringen i 28 8 af reg.-formen icke såsom kyrkolag, utan såsom grundlag, än mindre rubricerades den såsom någon privilegiifråga för presterskapet. Emellertid har en försattare i Dagl. Alleh:a, i elfte timman, framträdt och påyrkat, med åberopande at ofvan citerade S1 i presteståndets privilegier af 1723, att riksdagens nu föreliggande beslut rörande ändring i S 28 reg.-formen skulle underställas kyrkomötet och göras beroende af dess bifall, då nemligen 8 114 i reg.-formen stadgar: De fordna Riksständens privilegier, förmåner, rättigheter och friheter skola, der de egt ej oskiljaktigt sammanhang med den Stånden förut tillkommande representationsrätt. och således med denna upphört, fortfarande gälla. Ej må ändring eller upphäfvande deraf ske, utan genom konungens och riksdagens sammanstämmande beslut och med bi tall, om frågan rörer — — presterskapets privi legier, förmäner, rättigheter och friheter — — af allmänt kyrkomöte. Ått söka åt presterskapet såsom privi legium vindicera bestämmelsen om dvali fikation för rikets äfven icke kyrkliga embeten och tjenster, är väl ett af de djerfvaste påfund, som i sednare tider sett dagen. Det hördes icke heller en enda röst vid riksdagen höjas för ett sådant påstående. Den rätt, som presterskapet i detta såsom andra hänseenden kunnat ega såsom riksstånd, är uttryckligt upphäfd genom 1866 års grundlagsförändring, och dess qvarstående privilegier kunna numera ej omfatta annat än som rör presterskapets såsom sådant särskilda förmåner, t. ex. i fråga om löner, boställen, nådår, m. m. Aftonbladet har ock, i en artikel af sistl. Thorsdag, gendrifvit Dagl. Alleh:a författarens i sista stunden höjda nödrop, och regeringen hade redan derförinnan fattat sitt beslut att stadfästa riksdagens förslag i ämnet. Det är således öfverflödigt att vidare orda derom, och vi hafva också upptagit frågan mera såsom en kuriositet, 1 såsom en sak, hvilken erfordrat en