Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 6 april 1870, sida 2

z a . Göteborg den 6 April. Frågan om ändringar i den kommunala östrätten hvad landsbygden angår har lifvit för denna riksdag afgjord, i det, såom bekant, första kammaren afslagit alla le härom väckta förändringsförslag. För den, som vill se sakerna sådana de iro, äfven då de äro annorlunda än man jelf önskade att de måtte vara, lärer det vara tydligt nog, att frågan icke börer till lem, hvarför allmänheten lifligt intressear sig. IIon befinner sig således i sjelfva verket mera i det teoretiska än praktiska itvecklingsstadiet. Och orsaken dertill lärer vil vara, dels att rösträtt efter hemmanal eger en mycket gammal båsd, deis ock ut denna rösträtt in praxi modifieras f, att ärenderna på våra kommunalimmor, likasom på de äldre sockenstämmorna, behaudlas och afgöras vanligen rom vänlig öfverenskonmelse, så att stlängder mångenstädes knappt finnas å dessa stämmor tillgängliga. Härtill bör ock läggas, att de större jordegarnes intressen i konumenalt afseende ej äro stridande mot de mindre hemmansegarnes, hvadan missbruk af den större makten torde höra till undantagen. Och mängenstädes inträffar det, att en kommun har just de större jordegarne att tacka derför att dess angelägenheter blifva väl tillgodosedda. Så känna vi socknar, der det skulle vara illa bestäldt både med folkundervisning och fattigvård, derest icke några större jordegare förmått göra sitt inflytande kraftigt gällande. Der röstning efter hemman m. m. alltid egt rum har varit i fråga om prestval, och det behöfves sannolikt ännu lång tid, innan den större hemmansegaren af allmogens klass der vill medgifva full jemlikhet med de mindre. Men vi betvifla likväl ej, att ju man skall komma derhän. Så kunna vi ej heller annat än gilla det törslag till modifikation i den högre rösträtten, som lagutskottet nu föreslagit för landsbygden, likasom en sådan blifvit gällande för städerna, eller att ingen , må utöfva rösträtt (då röstvärdet beräknas efter fyrktal) för större antal röster än som svarar emot en tiondedel af kommunens hela röstetal efter röstlängden. Med all aktning för h. exc. justitiestatsministerns invändningar mot detta förslag, tro vi ej att saken skulle i verkligheten medföra de vådor han föreställt sig. Och detta just emedan de kommunala intressena på landsbygden icke äro stridiga, vare sig beträffande olika samhällsklasser, eller olika delar af en socken. Att således några mindre hemmansegare, boende i en del af en socken, skulle kunna, genom den föreslagna modifikationen rösträtten, fatta beslut till men för ett fåtal större jordegare boende i en annan del, våga vi högligen betvifia, men måste. om en sådan territoriel olikhet i intressen existerade, just deri se ett vigtigt skäl för rösträttens begränsning, emedan i annat fall fåtalet af de större kunna alltför lätt besluta åtgärder till men tör de mindre och dermed är kyrkan ingalunda ställd midt i byn. I fråga om inverkan af rösträttens begränsning på valen till landstingen och dermed på Första kammaren, så hysa v derför alls inga farhågor. Vid valen a elektorer för vare sig riksdagsmän eller landstingsmän lära väl ganska sällan nå gon röstlängd begagnas, utan går dervid så till, att de närvarande å kommunalstämman vänligen öfverenskomma om hvem som vill åtaga sig att vara elektor; skeende dessa val sålunda i verkligheten pu capita, hvilket torde vara vanliga fallet jemväl i fråga om förtroendeuppdrag inon kommunen.