Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 23 mars 1870, sida 3

Den Elinde. Må den, som med egna ögon läser denna öfverskrift, tacka den Högste, som gifvit honom en af jordlifvets skönaste gåfvor: synen. Säkert önskar han att visa sin tacksamhet för detta goda, och hvad kan så fall vara honom kärare än att bidraga ill den blindes återfående af synen eller ill hans tröst, derest blindheten är ohjelpig. Det finnes — bland andra, som äro beröfvade sina ögons ljus, — en 73-årig man, som i 30 år med utmärkt samvetsgrannhet, kunnighet och nit förestått en privat h. elementarskola för gossar; han har en sjuklig hustru och tvenne oförrjda döttrar, af icke nog med denn familjfadren lider nu änge varit blind på det ena ögat. 8 1 8 nvilka den ena redan Men a olycka; den gamle sjelf af en svär ögonsjukdom, som sanno ikt slutar med total blindhet, derest ej snar hjelp mellankommer. Skickliga läkare hafva sagt, att hans syn möjligen ännu kan räddas, om han blott kunde få hvila och skötsel. Men huru skall han få medel dertill, och hvarmed skall han under tiden föda sig och sin familj? Ack, hela familjens existens beror på sjuttiotre-åringens arbete! Det är derför man härmed åter vågar bedja den outtröttliga menniskokärleken om hjelp tör den gamle mannen. Den minsta skärf mottages med tacksamhet, och må den blifva välsignelserik såväl för gifvaren som mottagaren! Vidare underrättelser om den gamle lemnas af litteratören J. Philipsson å Handelstidningens byrå i Göteborg, och bidrag af dem, som godhetsfullt vilja hjelpa den ofvannämnda samil jen, emottagas å nämnde tidnings annonskontor.