Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 12 mars 1870, sida 2

slagsanslag till bestridande af utgifter för kolonien S:t Barthelemy och 65,000 rdr till fullbor-I dande af landshöfdingeresidensbyggnaden i Karl-e stad. s Statsutskottet har på Thorsdagsastonen med 16 röster mot S tillstyrkt bifall tilll; K. M:t proposition om anslag till en biblioteksbyggnad. UTRIKES. FRANKRIKE. Som bekant är, låter regeringen f.n. genom ,,icke-parlamentariska kommissioner förbereda frågorna angående den högre undervisningen, hufvudstadens municipalorganisation och decentralisationen. Åt-l) skilliga tidningar påstå, att en del med-s lemmar af senaten och lagstiftande sör-i samlingen harmas öfver, att icke medlem; marne af dessa korporationer äro valdal inom desamma. Denna harm torde dockse vara så mycket mindre berättigad, ester-. som ministören väl icke kan anses varaj? oberättigad att låta de kompetentaste män sj i landet, om än icke tillhörande lagstif-s t 0 1 a 8 1 I tande kårerna, göra de förberedande arbetena till sådana förslager, hvilka, sedan de derefter blifvit fullbordade i de resp. ministerenas byråer, lemnas till slutlig behandling af de lagstiftande kårerna, hvilka ju ega den beslutande rätten. Odillon Barrotbar i det tal, h-ma I öpp nade decentralisatio . mmissionens sam manträd oraka 00 dt uttalat sig Jtrande: Vi uta I on, eljest vore iaicke på ,. plats, ull hvilken jag ej m rättighet, om det gällde att föra so 1 någon administrativ eller parlamentarisk kommission. Vi äro endast kal-e lade för att förbereda denna fråga, och viy skola göra det med full frihet, handlande uteslutande efter vår öfvertygelse. Ministern har kallat oss för att meddela, hvad vi sjellva tänka om denna fråga, samt hvad vi från andra länder derom erfarit; vra sekreterare hafva derföre att samla de nationella och utländska aktstycken, som äro egnade att sprida ljus öfver den stora frågan om decentralisationen. Biskopens af Laval häftiga utfall mot biskopen af Orleans framkallades deraf, att den sistnämnde i Rom öppet förklarade, att det — om man i konciliet ginge för långt uti sina beslut — mycket lätt kunde hända, att franska kyrkan helt och hållet lösgjorde sig från Rom. Först den 5 dennes blefvo prins Pierre Bonapartes advokater delgifna de dokumenter, som ha afseende på processen mot honom. De medlemmar af generalråden, som skola utgöra juryn vid den domstol, som skall döma i mälet, ha den 5 dennes af de resp. prefekterna anmodats att infinna sig i Tours den 21 dennes. t Erkehertig Albrecht af Österrike lemnade Paris den 6 dennes för att begifva sig till de vestra departementen, der han, bland annat, skall bese hamnarne. ITALIEN. 5 vUnitå Cattolica yttrar, att ,om kon-J ciliet sanktionerar syllabus, så måste öster-st rikiska regeringen förbjuda dess offentlig-r görande, emedan artiklarne i syllabus äro d — — — — —— — NE a hb om Na Ota UT DD ct f 8 siendtliga mot Österrikes konstitution. IH. M:t kejsar Nero hade en lika ställning till den helige Petrus, utan att aposteln sa bekymrade sig om det kejserliga kahsliet.-n Den påfliga gallan utgjuter sig i ymnigt mått! ENGLAND. Kort efter det Gladstone hade förelagt!fi lagförslaget om ordnandet af de irländska agrarförbållandena, här vice presiden-ten i hemliga rådet, Forster, inlemnat ett m förslag angående ordnandet af folkundervisningen, hvilket kan-betecknas som det nuvarande kabinettets andra betydliga arbete på den inre lagstiftningens område. Hittills har regeringen icke rätt mycket blandat sig uti de angelägenheter, som angått den nämnda undervisningen; detär icke längesedan folkskolorna voro helt och bållet öfverlåtna till stora privata sällskaper. För en längre tid sedan hade parlamentet beviljat årligen en summa af 20,000 Z sterl. till understöd åt dessa sällskaper. År 1839 tillsattes en kommission för att fördela dessa medel. Denna kommission, som består af 9 medlemmar och kallas hemliga rådets undervisningskommission, edes de facto af vice presidenten. Under kommissionen stå 50 inspektörer, hvilka i kommissionens namn föra kontroll öfver le understödda skolorna. De af Parla-5. nentet härför beviljade summorna utgjorde Sk mder åren 1839—1862 öfver 7 mill. st., f och de af kommissionen inspekterade skoi orna belöpte sig till ett antal af mer än 2 10,000 om året. Detta i och för sig bem. ydliga understöd srån regeringens sida var dock ej varit tillräckligt för att bringa olkundervisningen i England att motsvara idens fordringar. Det privata initiativet ar icke förmått omfatta hela konungariket, il ch de officiella undersökningarne ha visat, st tt skolorna på många ställen icke lågo Su illräckligt nära hvarandra; man hade — ör att begagna Forsters egna ord — måst rkänna, att sundervisningen i kEngland ch Nales är ofullkomlig, samt att det på n del ställen gifves nära nog ingen unlervisning. — Utvidgningen af valcensus . ar gjort det ännu nödvändigare att fylla vic risterna i den arbetande klassens upp-ga ostran, och från denna tid harsregeringen hu rkänt nödvändigheten af att taga denna vå yttiga angelägenhet om hand, och på sä-ter ant sätt, att deraf göres en nationalfråga. siv Jet var Gladstones kabinett förbehållet ått ma erkställa en omorganisation, hvilken an-nei es som ett nödvändigt supplement till det 867 års reformbill. Den hufruduppgist, dat om Forster för sig ställt i det lagförslag, om nyligen varit behandladt första gån-till en i underhuset, är att sträfva derhän,) här tt det i hvarje familjs närhet må finnas Ch i skola, hvaruti barnen kunna få den förbal. a undervisningen. Grundtanken i dettalkac rslag afviker betydligt från de engelska vid aditionerna, särskildt med afseende på lige atens omedelbara ingripande i skolans bår igelägenheter, intörandet af skoltväng. — om vissa gränsor och religionens skilasg nde från undervisningen. Forster uppgör ifver för öfrigt ingenting af det bestä-sdele de, utan inskränker sig till att föreslå. bolnrättandat af An AA anno ys 4 Od Arr ti ne bj in da åt vic ka