Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 10 mars 1870, sida 3

JyÅTTAgA de ater al andgcr ålsSJUnRA dC å! Con Valve kanta sången: -Jägarelifvet är så härligt etc med ackompagnement af några disharmoniska to-ner från ett jagthorn, föreställande samma melo —till sin för dem så angenäma sysselsättning. När jagten sålunda fortgått hela dagen, begifva de sig rJhem med ett större eller mindre antal småfåglar r i väskorna, glada öfver sin, som de kalla det, lyck-Iliga jagt. På grund af osvanstående, uppmanar ir härmed hvar och en att icke tillåta dylih utöfvande på sina egor, utan i stä så herrar jägare der t I sjelfva, att icke vidare företaga dylika utflygter, nty det länder dem till föga keder. e Vän och beskyddare uf småfåglar. ÄAA SY MATA SA PIE AA YG NAD MEANS idaren jagters sådana De sfindska Ämursararne. Som man känner har från Finland afgått en expedition för grundande af ett t nybygge i Amurlandet. n Följande utdrag ur ett i dessa dagar Il till Åbo ankommet bref från besälhafvaren ! å briggen Imperator Alexander II, kapten IF. Höök, på hvilket. fartyg kolonisterna 1 l SUTYR, t afseglat, meddelas af Åbo Underriätttelser. Det är dateradt Anmurlandet, Nahodlka d. Yr 20 Sept. 1869. — — — — När ni får detta bref, tror ni väl redan att vi längesedan äro i fiskarnes rike, men vi hafva dock småningom letat oss fram lyckligt och väl, alla friska och sunda samt vid godt mod. Ulats hafva vi utsökt oss uti bugten Strelock, hvilI ken ligger cirka ballva vägen mellan Wladiwastock , ch Nahodka, utmärkt god hann i en trakt lämpi lig för jordbruk, hvarcst icke andra hafva sin bov J OT . , stad än några mansehurer. Tre öfvergitna kinet ar d siska hus hafva vi tagit i besittning, och äro för närvarande sysselsatta att reparera dem; de blifva färdiga om en vecka till inflyttning, då vära fruar och barn flytta i land samt jag genast med briggen afgår till Japan (Hakodato) för att köpa en del proviant, boskap, bobag m. m. Furuhbjelm har tagit emot oss utmärkt väl och gått oss tillhanda q med råd och dåd, hvilket vi äro tacksamma för. Som ni väl minnes togo vi salt uti IIha de Sol, ioch köpte saltet tör ren vinst nära 100 proc., på försålda varor, samt kostade det oss sålunda cirka 36 kop. tunnan. Nu sälja vi saltet för 7 rub. 20 I kup. tunnan: alltså med nära 2,000 proc. vinst — I se det kallar jag att göra affårer! Vi kunna sälja, , utom hvad vi bebålla för egna behof, vidpass 400 i tunnor, så vi få för saltet ensamt nära 3,000 rubel ; kontanta penningar att börja med, och ännu hafva vi qvar 6 å 700 rubel af våra lånade penningar, så att med allt detta kanna vi godt reda oss äfven utan kredit, som emellertid också finnes. Jag I reser nu till Japan om några dagar, men bör först berätta om min resa från Cap Towern. Derifrån gick det till Sunda-sundet med en sjungande fröjd; den gamla Imperator fick lof att sträcka på sina träben; vi voro blott 44 dagar på vägen, men då måste vi afdraga 6 dagars stiltje just utanför suni i det. Vid Sunda-sundet lade vi till vid en liten o, Mev, för att hugga ved och jaga tigrar, rinoceros, I påfåglar och markattor. De två sista slagen sågo I vi väl och fingo äfven skjuta en markatta. men det var också det enda. Mahogny och andra dyra träslag höggo vi der samt seglade derifrån den 16 Juli och anlände bit den 5 September, en i hög grad tålamodspröfvande färd, stiltje och motvind. Skulle strömmarne ej varit barmhertigare, hade vi väl suttit der ännu, ty vi hade riktigt ett fruntimmersväder, icke en enda gång bovenbramsegelskultje. Efter vår framkomst hit togs landet kring Ancrika-bugten i betraktande, och funno vi det skäligen bra; men vid anmodan af Furnhjelm att se oss om, foro vi med briggen för att undersöka kusten och bamnarne. I. Först afgingo vi till Wostock-viken, kastade ankar samt gingo i land till en manschurisk bondby, der jag köpte ett helt potatisland, samt fruar, slickor och barnungar fördes i land för att skörda I detsamma. Fruarne pratade med Mansa-gubben, sSom egde byn (befolkningen kallas för Manser), så att vi fingo 7 pumpor samt 30 gutkor på köI pet. En del af bolaget gick med mig ut på jagt för första gången på östra Asiens botten, hvarvid jag sköt en skön råbock samt sednare på dagen en till af slaget, så vi fingo kött för två dagar åt 50 personer och det utmärkt läckert. Deritfrån foro vi till Strelock samt undersökte vidare hvar vi skulle finna landet lämpligt i afseende å god hamn och godt fiskvatten såväl för hvalar som småfisk. Vi fuuno der stora och rika ostronoch musselbankar, ostronen skola till och med vara 12 tum långa; der skola äfven finnas rika stenkols-lager, men dem hafva vi ej ännu haft tid att undersöka. Musslorna sägas gömma äkta perlor. Uti Strelock hittade vi på en öfvergifven manschurisk fansa, bestående af tre hus och en kyrka, alla byggda af lera och halm — detta var i alla fall en skatt för oss. Vi grepo genast verket an samt började I reparera och mura; äfven funro vi omkring 400 I tunnland slät mark i en sträcka, tjenlig för od; ling. Icke en sten eller trädrot finnes der, som förhindrar plogen; men utmärkt god lermylla från 7 till 12 tums djup, samt det bästa underlag at lera m. m. en jordbrukare kan önska. Våra landtkrabbors ansigten voro äfven helt nytra derat. Ett vackert ställe, beskuggadt at lindar och andra loftrad, fanus äfven invid slätmarken för den nya blifvande byggnaden, samt Baskajniks utmärkta sbamn till vinterqvarter för briggen. Man kan dessutom säkert nog ligga till ankars i Strelocksundet. Uti Strelock lågo vi fyra dagar, der vi lemnade 13 man i land med verktyg för att iståndsätta husen, hvaretter vi foro med briggen till Nahodka för att köpa boskap. Nu redan hafva vi fått 6 oxar och 2 hästar; priset på de förra är från 30 till 60 rubel stycket, hästarne kostade den ena 35 och den andra 75 rubel silfver. Goda mjölkkor äro ej att få; de mjölka omkring 11 stop i dygnet, men gitva ej mjölk, om ej kalfven först skall dia modren. De kosta från 25 till 40 rub. silfver st. Får finnas ej, svin och höns hafva vi med oss. I morgon taga vi boskapen ombord samt atsegla med den till Strelock, der vi landsätta både menniskor och husdjur. Sedan afreser jag till Japan med briggen och några man för att se hvad man der kan inhemta; det är blott tre dagars resa dit. Ilvaltiden är ej änm inne förrän i medlet af nästa månad, då vi kunna vara tillbaka och riktigt taga ihop dermed. Jorden bär är utmärkt god -— 30:de kornet anses ringa, men 40:de är det vanliga; af mais erhålles det 800:de — kunnen ni väl tro det? Fasta landet är öfverhufvudtaget bergigt, men med rätta kan man ej kalla dem berg, emedan kullarne äro betäckta af ett tjockt jordiager bevuxet med nära 3 alnar högt gräs på sina ställen. Nere vid floderna och i dalarne är detta alltid fallet. Af trädslag växer här hufvudsakligast ek — vidare valnötstrid (med sina nötter), hassel, björk, lind, korkträd, pil och poppel; äpplen och päron — frukterna äro dock ej goda på stället — körsbär och ceder, acacia, lönn och ask samt ett slags rödt vackert trädslag, som jag ej vet namn uppå. Af bärsorter finnas ballon, smultron, vinbär och drufvor, fast de äro små och s — af spanmål alla möjliga slag, till och med ris, — fiskarterna hafva vi ej ännu hunnit undersöka, men hafva redan fått lax, sik och aborre. Sill skall ätven fås, den rätta tiden om våren. Af vilda djur finnes här n. fastän ej allmänt; vi hafva ej sett någon ännu, men väl tigerspår; björnen är här mycket rädd, men en grym fiende .