Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 8 mars 1870, sida 1

2. Resvärjelsen. Marsken vände sig utan omsvep rakt mot den fängslade svennen. — Jag ville än en gång spörja dig till Nils Bosson — sade han — och du skall stånda mig till svars för det brott, som du är anklagad att hafva velat begå ... Besinna dig väl, innan du svarar, ... du eger ditt lif eller din död i din egen hand. Ditt svar skall asgöra ditt öde ... jag spörjer dig icke till vidare. — Det hade varit svärt att afgöra, hvem som träffades mest af dessa marskens ord, ynglingen, som de gälde, eller åtminstone de två, jungfru Karin och den leende riddaren, af de öfriga tre i rummet närvarande. Jungfruns kind förlorade hvarje blodsdroppe, och hon sammankunäppke krampaktigt sina händer, medan leendet dog på riddarens läpp och en stråle af klart medvetande och spänd uppmärksamhet bröt fram ur hans öga. Ungersvennen var häftigt upprörd, och ett ögonblick skölfde han till och han slog ned sitt öga,