Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 4 mars 1870, sida 3

NDominella beloppet af statsskulden utgör cirka 4,650 millioner riksdaler. Den da, räntornas betalning förorsakar, skulle vara mycket större, än hvad törhällandet är, om icke en betydlig — inkomstskatt pålagts kupongerna. Denna sinansåtgard har i utlandet tagits mycket illa. Sedan 1861 bar den sammanlagda statsbristen utgjort omkring 2,055 mill. rdr. Stora ansträngningar hafva gjorts för att minska den årliga bristen, men så länge man ej griper verket an från rätta sidan och reducerar ko naderna för militärväsendet, skola alla dylika bemödanden vara sålänga. Hela nominella beloppet af inoch utländska statsskulden utgjorde 1865 1, 112,160.,000. rdr. Flera gånger har denna stat vägrat be I siva skulder. De lån, som kontraherades under kejsardömet, vill nu republiken icke erkänna. Statsinkomsterna 1865 —09 visade ett litet ötverskott, till följe deraf, latt inga räntor å statsskulden skulle betalas. Denna stats kredit har nyligen rubbats. i det I man ifrågasatt dess redbarhet. 1867 och 1865 Stodo dess papper i bögre priser. En stor del af ryska statsskulden har tillkommit genom jernvågslån. Å utländska ma nader ha tecknats öfver 540 mill. rdr för sådana I lån, hvilka staten garanterar 5 74 ränta. En hög inkomstskatt är föreslagen på statspapper. Detta är dock ej rätta sättet att stärka krediten. Dessa papper betaltes i London under December mänad 1869 högst 102 och lägst 109. Våra statspapper stå iett mycket högt pris, ett Levis för den goda kredit Sverige åtnjuter i utlandet, hvartiil i sin mån äfven den omständigheten bidrager, att våra lån upptagits för produktiva, och icke för militära äudamål. I Alla turkiska statspapper stå lågt till följe af detta lands intrassJade finanser, hvilka högligen påkalla en grundlig retorm. London är ej någon marknad för denua stats I papper, hvarför deras I priser ej upptagits i Economist—— —