Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 1 mars 1870, sida 3

Bardins sabrik. I Joinville-le-pont nära Paris har Bardin anlagt en fabrik, hvari fågelfjäder och i synnerhet gåsfjäder beredes till de mest olika ändamål. Före stålpennornas uppkomst dref Bardin en betydlig handel med gåspennor. Men under åren 1835 och 1836 började stålpennorna konkurrera och trycka denna handel, som ändtligen omkring 1848 rästan aftynade. Bardin uttänkte nu andra sätt för tillgodogörande af gåspennan. Först sökte han att täfla med stålpennorna genom att låta klyfva pennrören och tillhandahålla formerade gåspennor. Afvenledes lät ban klyfva pennrören till tandpetare. Det enkla tillverkningssättet, nemligen maskinklyfningen, gjorde det möjligt för honom att sälja dessa fabrikat, skrifpennor och tandpetare, till ett ytterst ringa, men dock lönande pris. Dessutom förarbetade han pennrören till penselhållare, för fiskredskap m. m. d. För att vidare draga nytta af den öfra delen af gåspennan lät Bardin sönderdela den i serskilda delar, hvilka på olika sätt tillgodogjordes. Fjädern, som sitter efter pennans sidoytor, ansågs, med afseende på dess fasthet, blifva tjenlig för tillverkning af mattor. Vidare sökte Bardin att örarbeta den genomskinliga perlemorglänsande öfverytan på pennan. Denna, som är ganska tunn och böjlig, men ändock seg, försöktes med sramgång till förfärdigande af fransar och toilettartiklar för dam Derefter kom Bardin tillbaka till pennröret, lör hvilket han sökte fiona ytterligare användning; medelst en sinnrik maskin låter han klyfva det i spiralformiga remsor, hvilka sedan sträckas under inverkan af ånga. Dessa begagnas vid förfärdigande af konstgjorda blommor och till hårprydnader. Sedan den tunna öfverytan å pennan blifvit borttagen, aflossas det underliggande, som låter fördela sig i fibrer. Bardin bar begagnat sig af dessa fibrer för tillverkning af olika slags borstar. Genom ändamålsenlig behandling har Bardin lyckats bereda fågelfjädern till dun, passande för sängkläder; ännu icke afslutade försök låta hoppas, att dessa äfven skola kunna begagnas för väfnad. Maskinerna, hvaraf Bardin betjenar sig, äro af en särdeles enkel konstruktion. De drifvas med ångmaskin, hvars panna tillika lemnar värme och ånga för rensning, färgning och de olika behandlingar, som fjädern blir underkastad. Fabriken gifrer sysselsättning åt 120 å 140 qvinnor och barn, förutom ätskilliga handtverkare. Arbetssalarne äro vål ventilerade, och de betydliga massor fjäder, som der förarbetas, utveckla ingen för helsan skadlig lukt. Fjädern hemtas till största delen från Ryssland, der det i Nischnei-Novgorod, Moskva och Kasan för denna artikel finnes ganska betydande handelshus. I Ryssland uppfödes mycket gäss, dock mera för fjädern än för köttet. Fogelfjädern sinner i detta land nästan ingen användning. Frakten från Riga till Paris stiger till ungefär 20 frs pr ton. Fjädern sorteras i 12 olika nummer, och hvarje bal innehåller från S0till 100,000 stycken fjäder. Efter hvarje gås erhållas 10 stycken användbar fjäder; hvarje bal å 100,009 fjäder motsvarar således 5,000 gäss. Då nu Bardin årligen förbrukar 400 balar, så innehålla dessa fjäder efter 2 millioner gäss. Det vill synas, att äfven Sverige skulle kunna, till täflan med Rysstand, deltaga i utförseln till Frankrike af denna artikel. Men sannolikt har hittills för liten uppmärksamhet blifvit riktad häråt, och det fattas blott, att några företagsamma män komma att egna sig specielt åt denna affärsgren.