dessa sistnämnda, jemte hrr Mannerskantz och Tenger. Men om jag icke alltför mycket misstager mig, förverkade hr Mankell sin plats i utskottet genom det sätt hvarpå han i Onsdags uppträdde mot den Palanderska motionen, och hvilket jag i mitt sednaste bref för Eder omtalade. Hr M. kunde icke bemästra sin förtrytelse deröfver, att icke hans motioner blefvo föremål för behandling i särskildt utskott, och derföre att icke de blefvo det, skulle en sådan uppmärksamhet icke heller visas någon annan motion om försvarsväsendet. Ett. ordspråk talar om personer, som stå i ljuset och skymma sig sjelfva. Det kan, tror jag, tillämpas på br Mankell. Vi ha verkligen icke så stort öfverflöd på personer med insigter, omdöme och arbetsförmåga, att man icke skulle anse sig behöfva beklaga, att en man, som eger dessa gåfvor i så pass hög grad som hr Mankell, skall genom vissa karakterens och lynnets egenheter neutralisera dem och göra dem i icke så ringa mån ofruktbara både för sig sjell och för det allmänna. Det är väl möjligt att man reserverar åt hr Mankell en plats i det tillfälliga utskott, som andra kammaren torde finna sig föranlåtet nedsätta för behandlingen af de motioner rörande försvarsväsendet, som enligt konstitutionsutskottets beslut äterlemnas från statsutskottet för att af tillfälligt utskott behandlas; men det är redan på förhand temligen gilvet, att dessa frågor icke få vid denna riksdag någon betydelse att jemföra med den, som frågan om sjöförsvaret erhållit genom den behandling, som egnats hr Palanders motion, och det blir således en mager crsättning för hr M. att skrifva dödfödda betänkanden i det tillfälliga utskottet, i stället att deltaga i de vigtiga förhandlingarne i det särskilda utskottet rörande sjöförsvaret. Men andra kammarens majoritet torde med skäl kunna säga till hr Mankell: , Tu Va voulu, George Dandin! Vid bebandlingen i dagens sammanträden af åtskilliga lagutskottets betänkanden skall jag icke länge uppehålla mig. Jag vill blott anmärka, att första kammaren, som till dess yttre sysionomi och jemväl dess sammansättning i så mycket påminner om riddarhuset, i dag vid behandlingen af förslaget att till andra åän innehafvarne af oprivilegierad jord utsträcka skyldigheten att deltaga i byggandet af tingshus och häradsfängelse visade sig äfven till sitt inre skaplynne ett värdigt riddarhus. 77 röster mot 20 förkastade det moderata förslaget, att regeringen måtte taga ärendet i öfvervägande. Statsutskottet har redan justerat sitt jernvägsbetänkande, som väntas om Måndag inkomma till kamrarne. Om Måndag åttadagar står, efter all anledning, den stora hufvuddrabbningen. Veckan efter torde vi ha hufvudtitlarne på kamrarnes bord, och så iskall riksdagen snart vara i färd med att utöfva svenska folkets rätt att sig beskatta. — —— h — ; oe--—