Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 4 februari 1870, sida 3

70 skålpund), modellerade efter skulptören Ericssons ritning af hr C. L. Förons (f. d. Möllenborgs) skicklige modellör hr C. P. Naumann. Konstverken, af hvilka de sistnämnda äfven i tekniskt afseende göra synnerlig heder åt hr Fåron och hans arbetare, torde komma att exponeras för allmänheten innan de afsändas till Köpenhamn. — Tjenstledighet. Komissionslandtmätaren i Kalmar län M. F. J. Forssman har erhållit förnyad tjenstledighet till den 1 December 1872. för att under denna tid utöfxa chefsbefattning för landtmäteriet i sydafrikanska (Transvaalska) republiken. — Märkligt prejudikat. I D.-B. läses: Sedan ryttmästaren vid Smålands husarregemente frih. J. A. G. Rappe erhållit armförvaltningens förordnande att t. v. bestrida regementsskrifvarebefattningen vid Smålands husarregemente och Smålands grenadierbataljon, och fråga blifvit väckt, huruvida han med detsamma må vara ur krigstjensten afskedad, har Kongl. Maj:t i skrifvelse af d. 31 sistl. Dec. förklarat, att han, oaktadt sqvadronschefsbefattningen vid regementet icke må på samma gång af honom utöfvas, likväl icke må anses ur krigstjensten eller från sqvadronschefsbefattningen entledigad; åliggande det chefen för Smålands husarregemente, som har att tillse det ifrågavarande befattning behörigen upprätthålles, att inkomma med förslag rörande dispositionen af sqvadronschefslönen under den tid ryttmästaren Rappe förrättar regementsskrifvaretjensten. — Försök med en nattsignaleringsapparat enligt Colomska systemet, föreslagen af kommendörkaptenen frih. von Otter, skola enligt generalordres af d. 23 Dec. sistlidne år på befälhafvarens för flottans station i Karlskrona föranstaltande anställas å något eller några af de under instundande vår eller sommar utrustade fartyg. — Arnikens aslöning. Sedan Kgl. Maj:t den 31 Dec. 1869 meddelat föreskrift om uppgörande af. förslag till allmänna grunder, hvarefter, med användande af de för indelta armåens aflöning anvisade tillgångar af boställen, indelta räntor, kronotiondens kontanta medel m. m., aflöningen för indelta armåens befäl, underbefäl och öfriga tjenstemän må för framtiden komma i sin helhet utgå i kontant efter en jemnare och billigare fördelning än nu är gällande, så har armäförvaltningen erhållit uppdrag att, så skyndsamt ske kan, uppgöra förslag till de allmänna grunder, efter hvilka Kgl. Maj:ts beslut må kunna genomföras. — Dödsfall. I Dagbladet af Thorsdags morgon läses: I går afton kl. 9 afled härstädes, till följd af den bröstsjukdom han för några dagar sedan genom förkylning ådragit sig, f. d. öfverhofstallmästaren frih. Ferdinand Braunerhjelm i en ålder af 70 år. Den aflidne hade tillhört konung Oscars krets af förtrogne och var intill sin död enkedrottning Josefinas biträde iskötandet af hennes affärer. Han åtnjöt stort anseende som en särdeles redbar och pålitlig affärsman och som rättskaffens medborgare. Hav hade beklädt flera höga hofembeten och hugnats med åtskilliga nådevedermälen. Så t. ex. blef han år 1858 utnämnd till kommendör med stora korset af Wasaorden, och följande året till Serafimerriddare. År 1860 upphöjdes ban i friherreligt stånd. Det sista offentliga uppdrag han innehade var såsom ordförande i teaterkomitåen, ett uppdrag, hvilket han förmodligen erhållit hufvudsakligen på grund af sin ovanliga förmåga att reda ut intrasslade affärsförhållanden. Friherre B. var egare af Haga och Wappa i Upland samt af Lagnö i Södermanland, hvarjemte han egde del i Rockhammars bruk i Vestmanland. Då den aflidne icke efterlemnar några barn, utdör med honom den friherreliga värdighet, hvars ende innebafvare han varit. — Reseberättelser af tekniskt innehåll. I P. T. läses: Under år 1869 hafva från k. kommerskollegium blifvit till teknologiska institutet ötverlemnade reseberättelser af nedannämnda personer, hvilka med understöd af allmänna medel besökt fremmande länder, för att i sina yrken utbilda sig, nemsligen: et) bomullsväfvaren A. J. Österlöf, som besett ätskilliga större bomullsväfverier i Ryssland och England samt om dem lemnat några underrättelser; 210) guldsmedsgesällen och emaljören H. A. EneI berg, hvilken såsom arbetare haft anställning hos emaljörer och guldsmeder dels i Paris och Berlin och dels i Norra Amerika samt redogjort för några under sin vistelse utrikes samlade iakttagelser inom sitt yrke; ö 3:0) ciselören och modellören P. F. Schönström, som någon tid arbetat hos en guldsmed i Berlin och 3:ne år i London och lemnat pågra underrättelser om der använda arbetsmetoder; 4:0) musikaliske instrumentmakaren A. G. Wilgren, hvilken i Paris och Stuttgart tagit kännedom om tillverkningen at s. k. orgelharmonier och beskrifvit densamma; 5.:0) ingeniören G. R. Ström, som i Tyskland sstuderat tillverkningen af bryggerihartz och kimröksbränning samt lemnat beskrifningar öfver desamma; 630) ornamentebildhuggaren och dekupören C. J. -Hellberg, hvilken arbetat å en större verkstad i 2 0 E dam