vägrade att lyda befallningen och ställde sig under skydd af franske konsuln, hvilken dock antydde det vara rådligast att ställa sig de gifna föreskrifterna till efterå f l j rättelse. RYSSLAND. En korrespondent till ,,Ostsce Ztg tror sig kunna meddela, att grefvo Bergs makt. såsom polsk ståthållare återigen blifvit något utvidgad mot hrad den blef genom centralstyrelsens indragning i Warschau. Sålunda skulle guvernörerne i länen, hvilka redan kommunicerade direkt med ministerierna i Petersburg, åter med sina framställningar böra gå genom ståthällareembetet. För öfrigt berättar samma i ryska blad införda korrespondens, att grefve Berg snart torde blifva upphöjd i furstligt stånd. En korrespondens till ,,Berliner National Ztg meddelar i form af rykten, att öfverstyrelsen för pressärendena i Ryssland vägrat en doktor Brutzer att i östersjöprovinserna utgifva en tidning, benämnd , Baltische Schul-Leitung-. En ny polemisk brochyr, ,Livländische Beiträge, till frågan om östersjöprovinsernas förryskande, har utgifvits af hr Woldemar v. Bock. Den utgör andra häftet af en tidigare afs samme författare i Tyskland publicerad skrift i ämnet, ehuru den bär den ganska obaltiska titeln: ,, Nordamerika i Rysslands händer. ö Den liffländska adeln skall, allt efter) samma källa, samlas till utomordentlig session för att diskutera de småningom il: kraft trädande ukaserna om ryska språket. Enligt ett bref från Riga till ett ryskt blad tyckes det dock som om den sednaste baltiska deputationen till Petersburg delvis skulle hatva vunnit sina syften, ty korrespondenten säger, alt man i de ryskifrande kretsarne i Riga varit mycket nedslagen öfver en del små fakta, hvilka tyda på att russificeringsarbetet skulle komma att gå trögare. AMERIKA. I Washington, der prins Arthur af England vistats under sednare hälften af förra månaden, ha för honom gifvits flera fester. Den 14 dennes skall prinsen närvara vid det kanadiska parlamentets öppnande i Ottawa. Dagens post. FRANKRIKE. Inrikesministern håller på att utarbeta ett förslag, enligt hvilket ingen embetsman, huru många och vigtiga embeten han än må innehafva, kan uppbära en högre lön än 60,000 frs. Fö slaget till den s. k. säkerhetslagens afskauande har blifvit sörelagdt och godkändt af kejsaren. Hos conseil detat föreligger förslag till en senatskonsulta, som lyder sålunda: ,, Art. 57 af författningen är afskaffad; en lag skall bestämma sättet för mairernas utnämnande. Åtskilliga af parisertidningarne ha sagt, att Jules Favre om Rochefort yttrat: Denne pamflettskrifvare förtjenar ingen aktning; han är en person utan värde. Jules Favre förnekar nu offentligt detta yttrande och säger i rak motsats dertill: Jag har aldrig talat om Rochetort utan med den aktning, som jag är skyldig en kollega. En korrespondent till , Köln. Zeit. yttrar med anledning härat: , Man ser, huru Rochefort stigit i värde hos de gamla medlemmarne af venstern, sedan Ollivier blifvit minister. Den dag, då Victor Noir begrofs, häktades en underofficer, som i sitt och 118 kamraters namn riktat en skrifvelse till de radikala tidningarne, i hvilken uttryckes harm öfver att icke hafva fått deltaga i den nämnde begrafningen. Tre timmar derefter blef denne underofficer förd till kasernarresten. Det lyckades honom att undkomma, men igenkänd vid sin ankomst till bangården, återfördes han till häktet. Ännu en gång befriad genom sina kamrater, af hvilka han var mycket omtyckt, har det nu lyckats honom att undkomma till Brissel. ITALIEN. Ministern för de offentliga arbetena har utfärdat en cirkulärskrifvelse till de städer, som mera direkt kunna vara intresserade i S:t Gotthardsbanan, för att uppmana dem att bestämma de tillskott, hvarmed de vilja deltaga i företaget. Ministern meddelar, att — enligt det med Schweiz afslutade fördraget — 45 millioner af de kalkylerade kostnaderna falla på Italien, men på samma gång åberopar han den nya ministerens sparsamhetsprogram för att gifva skäl åt sin förhoppning om verksamt bistånd af provinserna och kommunerna, hvarförutan den nödiga summan icke torde komma att beviljas af parlamentet. Angående partiernas ställning i konciliet skrifves från Rom: , Förutsatt, att ansökningen om definierandet at dogmen om påfvens ofelbarhet verkligen skulle hafva 400 underskrifter, så får man dervid icke förbise, att denna majvritet å ena sidan består af ungefär 200 apostoliska vikarier, hvilka taga sin lösen af propagandan, och å andra sidan of cirka 150 italienska biskopar, hvilka b. fit direkt utnämnda af påfven. Hvad deremot den så kallade minoriteten angår, så tillhör densamma de mest sjeltständiga, lifskraftiga och ansedda nationerna. Från Rom meddelas den 30 Januari till ,,Augsb. allg. Zeitung, att Pius IX väsrat att moffaga dan adrass mat dag