NILS BOSSON STUREK. :) Historisk Roman i tre delar af C. Georg Starbäck. — Dansa då icke andan ur mig, tokiga barn — brummade gumman — utan lyd mitt råd, de lära väl komma till synes alla de der stormännen hos herr Erik... en fridsjungfru kan du blifva, blomkind, men du behöfver derför icke sätta ditt hjerta i bände... — Och mitt hjerta känner du icke, kär moder min... och du blifver goder, hvem än som blir min herre och brude, det vet jag bättre, än du sjelf, hjertans kära moder Inga! Huru det än var, så måtte de der fridsjungfrugrillerna hafva haft djupare rötter i stolts Karins hjerta, än hon ville medgifva, ty de lemnade henne icke, hvarken der hemma eller under vägen, eller när hon inträdde i gästabudssalen. Och när hon der icke kunde undgå att märka, huru alla blickar riktades på henne och var medveten om sin skönhet, fast hon visst icke sjelf skattade den så högt, som de beundrande och bänryckte riddarne och ungersvennerna, så rann det genast upp för henne, att hon skulle begagna sitt välde öfver männens hjertan att söka blidka och försona och binda tillsammans hvad som brustet var eller hotade att brista. Och hon kände sig så lycklig i den tanken att i tysthet kunna verka för ett stort och högt mål, och denna inre fröjd återspoglade sig i hennes stora, djupblå ögon och förhöjde hennes ovanliga fägring, der hon gick fram i sin blå sidenkjortel med den rikt broderade och med perlor 2 Am MÅ