Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 29 januari 1870, sida 2

Staden eger 29 fartyg, nemligen 4 skepp, 4 briggar, 8 skonare, 3 slupar, 8 jakter och 1 ängfartyg, om 909 nyläster, samt ett fiskefartyg, hvIket sednare under året endast kortare tider användts på närmaste bankar, med mindre fångst, Dessutom eges i hithörande skärgård 68 st. 8 fartyg, nemligen 1 skepp, 4 brikgar, 13 skonare, 15 slupar, 29 jakter, 5 däcksbåtar och 1 öppen båt, om 1,167 nylaster, deraf ingen under 5. Af denna skärgårdstlotta tillhöra de största och flesta Fjelibacka och Grebbestad. Med såväl dessa som med stadens fartyg bedrifves en lönande fraktlart på Spanien, Portugal, Nordoch Östersjöhamna ne, dock med de mindre endast på Danmark, N ge och Wenern. Derjemte idkas en ständig fraktfart på Norge med ett betydligt antal jakter och båtar under 5 nylästers drägtighet. Något storsjötiske har icke under året från detta distrikt bedriivits. JVakrilisisxet bar varit mindre sifvande, men fisket af skarpsill äfveusom ölriga småfisket godt, hvaremot hummer-fangsten och fret ej varit så lönande som föregående ret. Årets gröda och höskörd hafva varit ymniga, så att en betydlig spanmålsexport är att emotse. Någon strandning eller förlisning inom detta tullkammaredistrikt har icke egt rum, men åtskilligt str har icke dessmindre uppsamlats under året uti hithörande skärgård. Strömstads hamn, som kan besökas genom tvenne inlopp och som genom det skydd den erhåller af yttre skären emot de häftiga hafsvindarne, är god och rymlig för större fartyg, ehuru mindre fartyg och båtar i den inre hamnen äro utsatta för ett menligt sjösqvalp, hvilken olägenhet dock torde kunna afbjelpas medelst anläggandet af en från Laholnen utskjutande mindre vägbrytare. För öfrigt finnas inom tullkammaredistriktet slera soda hamnar, såsom I men i Bottnafjorden der distriktet börjar, SiotteljordFläskö, Dyngö, Fjellbacka, Grebbesta sund, Styrsö, Blötebogen, IIelssund och Kihles å Koster. Blond va Råbohnen, Fjell ka och Grebbestad mest begagnats för spanmålsexport samt lihlesand. och Ilafstenssund för nummerskeppning till England. 2:0. Stadens solkmängd har ifrån 1 tt till 2,027, deraf 20 haudlande och re, hv en del, likasom de i Ljellbacka, Grebbestad och Raholmen uppköpa spanmål för export. Sisom badort är staden mycket besökt, dels för sin goda gyttja och dels för badens u ta servering. afven Grebbestad äger en badinrättuing, som till följe at goda ångbåtskommunikationer geuom de emellan Göteborg och Strömstad gårmde angbåtarne, är besökt af ett ej ringa antal badgäster. Ilandtverkerierna bafva bedrifvits ej allenast med härsigt till åtgangen inom staden och angränsande landsorter, utan ätven för export till . staden och inom distriktet for öj gt finnas 2 baje lbryggerier, 1 tobaksspinueri, 3 särgerier, 2 repslagerier, 2 sockerbagare, 1 korgtalnik, åtskilliga tegelbruk samt 1 bränvin bränneri, hvilket dock de seduare åren ej varit i gång. Vet af ladstinget bär uppförda sjukhus har under året fullbordats kommer att i sommar öppnas för mottagande af stadens och kringligganue orters sjuklingar. Den år 1561 medgisna transitofart för varor öfver Frederiksbald på Allingemovägen till Stora 55 persoLeesjon i EIfsborgs län har genom Dalslands kanal biitvit rilödig och ej begagnats under de tvenne sednare åren. 3:0. Tulluppbörden har under de 3 slatna åren utgjort: År 1567: rmt rde är rmt rdr 50, 101 32; år 1569: rmt rde 18,2 91. Den med )3 rdr 57 öre minskade tulluppbörden härleder sig ifrån en i proportion mindre import af tobaksstj 1:0. Tullberakningen i distriktet är fullt ändamålsenlig, då posteringen vid Krokstrand fortfarande får bibehållas. Strömstads sjotullkammare den 18 Jan. 1870. V. JVY. Iide P.S. Af importen från Norge till Sverige öfver Idesjorden under år 1869 anföras: Saltad sill till ett värde af 46,Sv4: 50, garn, segelochbindd:o 15,120 rdr, konserver d:o 10,370 rdr, läder d:o 456,54! , papperstapeter 60, rågöl 10, 50, tobak d:0 7 tricotage :0 24,150 rdr, bräder d:o 20, 199: 90, linneoch hampväfnader d:o 285, 666 rdr, hvarförutom till. kommer flera andra varor, hvilka sammanlagt med ofvanstående, hade ett värde af 1,037,759: 66. Tulllindringen å dessa varor anslås til 106,619 rdr 5 öre. Af exporten från Sverige till Norge öfver Idefjorden under år 1869 anföras: Band, snören, handskar och spetsar till ett värde at 12,912 rår, fläsk 0 19,114 rdr, jern och smide d:o 17,661: 50, kreatur d:o 95,S10 rdr, kött, ost och smör d:o 110,9S1 rår, litografier d:o 12,020 rår, papper d:o 13,616 rdr, porslin och krukmakarearbeten d:o redskap och maskinerier d:o 14,285 rdr, stearinljus d:o 315 rdr, spanmål d:o 109,240 rår, tricotage d:o 15,983: 50, trävaror 30,495: 29, väfnader d:o 2S7,011 rdr, ägg d:o 50, 868 rdr, hvarför :an tillkommer flera andra varor, hvilka sammanlagda med ofvanstående hade ett värde af 993,987 rår 43 öre. Tull-lindringen å dessa varor anslås till 42,309 rdr. IIäraf finner man att Sverige genom tull-lindringen gjort en förlust af 61.3140 rdr 5 öre mera än Norge. (Strömstads Tidning.) — Uddevalla museum. I ,,Bohusläns Tidn. för i går läses: Till årssammankomsten för sistl. gårdag hade styrelsen inbjudit allmänheten, men denna gång, oförklarbgt nog, rönt ringa sympatier, ty endast ett fåtal personer hade infunnit sig i musci rikt upplysta salar. Då ordföranden, hr rektor J. Iodhe, af opasslighet var hindrad att komma ides, öppnades sammankomsten af hr C. W. Collander, som helsade de niirvarande välkomna och derefter föredrog den af hrr C. Törnsten och K. Lidberg afgifna revisionsberättelsen. Af denna inhemtades, bland annat, att musei inkomster under året uppgått till dr 1,407: 45 och utgifterna till 907: 25, ivadan en behållning fanns af 500: 20. — Under årets lopp hade samlingarne blifvit hrandförsäkrada fär 8000 rardan histo