Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 7 januari 1870, sida 2

18 kommenåörsgraden af kronorden åt syndiInsamlingen till upprättande af en minesvärd åt Faraday uppgår redan till 4,000 pund sterl. Sedan den radikala , Star för några nånader sedan upphörde, öfverraskade ssfven den konservativa , Morning IIerald slutet af förra året sina läsare med medlelandet, att hon med detta års början skulle afgå från skådebanan. I Longford, hufvudorten i det irländska srefskapet af samma namn, har varit mycket oroligt; stora folkhopar uppfyllde gadorna och föröfvade allt slags ofog. Upprorsakten måste uppläsas två gånger, och lå detta ej hjelpte, inskred omsider polisen, understödd af trupper, och skingrade orostiftarne. Och hvarföre allt detta oväsen? Endast emedan ett parlamentsval skulle företagas. Valet slog så ut, att kapten Greville-Nugent, son till den förre liberale representanten för Longford, blef vald; den ,,nationellet kandidaten Martin låg betydligt under. I Askeaton, grefskapet Limerick, är ett nytt brott föröfvadt; det sköts nemligen der på två poliskonstaplar, och detta med den påföljd, att den ene dog och den andre blef svårt sårad i armen. ITALIEN. Konung Viktor Emanuel har tillbringat julen i det för honom kära Turin; municipalitetet hade särskildt inbjudit honom dit. Då han om Juldagen ankom i teatern Reggio, der det gafs en galaföreställning, mottogs han med ihållande bifallsrop. Konungen tackade från sin loge för den bjertlighet, hvarmed han blifvit mottagen i sin fordna hufvudstad. Då konungen skulle begifva sig från teatern, upprepades bifallsropen, hvilka tycktes icke vilja taga slut. Lifligt upprörd häröfver, öfverlemnade konungen, redan innan han begat sig från teatern, insignierna utaf kern i Turin, grefve Valperza di Masina. I ett bref från Rom af den 24 December meddelas följande om den österrikiske erkebiskopen, kardinal Schwarzenberg: Jag kan med bestämdhet försäkra, att det alldeles icke legat någon öfverdrift i berättelserna om, att kardinalen skulle förklarat, det han förr skulle aflägga sin mitra, än medgifva, att dogmen om påfvens ofelbarhet ginge igenom. Han gick så långt, att han sökte inverka på de vankelmodigare bland de tyska biskoparne för afgifvande af en förklaring mot den nämnde dogmen. Man hade öfverenskommit, att de tyska och franska biskoparne skulle inlemna två serskilda protester. Bland de franska prelaterna kom det vid valen till personliga tvister, hvilka ledde till kardinal Mathieus afresa. Emellertid blefvo dessa svårigheter öfvervunna. Kardinal Schwarzenberg hade åtagit sig att vara behjelplig vid författandet af en sådan skrifvelse, för att derigenom så mycket säkrare kunna påräkna underskrifter af sina landsmän. Denna skrifvelse är nu färdig och har underskrifvits af personer, som förut visst icke ansetts tillhöra oppositionen. Då man emellertid i T d. går uppmanade honom, som man hittills bade ansett som ledare af rörelsen, att äfven teckna sitt namn, dröjde ban, vände sig om och drog sig slutsligen tillbaka. Kardinal Schwarzenberg, som dagen förut syntes så lifligt intresserad af protesten, hade icke det erforderliga modet i det afgörande ögonblicket, under det andra, som äro i långt större erocnde af påfven, höllo sitt ord. Från trovärdig källa erfar man, att kardinal Schwarzenberg efter sitt astall vistats i ett kloster, samt att han är mycket nedslagen. Ingen kan förklara detta förunderliga handlingssatt genom något annat motiv, än svaghet, och denna svaghet har åtminstone sprängt tills vidare den nuvarande oppositionen; I men härmed är dock alldeles icke sagdt, att ,slaget är förloradt. Under en stor del af tiden från konciliets öppnande har det varit evt förskräckligt oväder i Rom: åska, hagel och regn. Tillfölje häraf och af den ombytliga väderleken ha många äldre kyrkofurstar insjuknat. Pålven har derföre uppdragit en af sina läkare att organisera ett kollegium, som skulle åtaga sig att vårda de sjuka prelaterna. ,Civita Cattolica innehåller en lång artikel öfver de särskilda regeringarnes ställning till konciliet, i hvilken Ryssland på det häftigaste anfalles. Det heter bland annat: Regeringarne ba hvarken gynnat konciliet, el ler lagt direkta hinder mot detsamma, undanta: gandes det schismatiska Ryssland, som förbjudi den ende polske biskop, som ännu icke blifvi mördad eller afförd till Siberien, att begifva sig till Rom, sannolikt emedan han icke skulle komm: i tillfälle att lemna meddelanden om de lidanden som en hel nation af martyrer haft och har at utstå. En enda regering, det storsinnade Frank rikes, åt hvilken hela den katolska verlden är skyl dig tacksamhet, visade sig välvillig, i det den qvar lemnade i de påfliga staterna den besättning, son utgör en stark garanti för lugnets upprätthålland under konciliet. I de högsta kretsarne i Rom hoppa: man, att kejsaren af Österrike skall kom ma dit under konciliet. Det är all anled ning att tro, det dessa förhoppningar skol: I slå felt. SPANIEN. Ånyo sättes i fråga prinsens af Asturic! l-andidatur till snanska thronan Man tra