Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 21 december 1869, sida 2

å 25,000 rdr, skänkt af grosshandlaren Aug. Abrabamson i Göteborg, såsom ett minne af gilxarens alltför tidigt bortgångna maka Euphrosyne Abrahamson, född Lehman; räntan af det donerade kapitalet skall användas till uppmuntran ickliga elever i sång; — den andra donationen, å 10,000 rår, var gitven af en för tonkonsten varmt intresad person, som önskar vara okänd. Akademien nvända kapitalets afkastning efter behag. Efter talets slut utfördes af kör och orkester en rytmisk koral (af Weyse), som blifsit antagen och sjunges af slera församlingar i Norge. IIäryå följde sekreterarens, professor Cronhamn, ärsberättelse, hvaraf bland annat inhemtades, att 10 ledamöter under året aflidit, att 9 nya ledamöter blitvit invalda, att akademien ingätt till regeringen med anhållan om anslag till tomt och nybyggnad för konservatoriet och förvarandet af akademiens dyrbara samlingar af musikalier och instrumenter, att cirkulärbref afgått till domkapitlen angdende likstalliget i orga istbetyg, och att omarbetandet af koralboken öfverlemnats till direktör Josephson i Upsala. Gafvor till biblioteket, stipendiekassan eller till obemodlade eicver hade förärats af enkedrottningen, prins Oskar, kgl. sekr. Hebbe m. tl. De flesta af dessa gåtvor hade tillfallit biblioteket, men åtskilliga voro gifna som premier för att utdelas till elever. Vid konservatoriet bade under året en ovanlig verksamhet förnummits: praeses hade förliden vårtermin utsatt ett prisämne för eleverna och utfäst sig att sjelf belöna detsamma (dock hade ingen tällingsskrist inkommit). Fem nya läroböcker voro under året fulländade. neml.: Orgelstudier at professor Mankell, Pianoskola af prof. van Boom, Violiuskola af prof. dAubert, Flöjtskola af hr Saurlet och Sänglara för folkskolorna af prof. Cronhamn. Från utlandet hade införskrifvits modeller till trälnstrumenter efter nya konstruktionen och stämda i normalton. Fabrikör Svensson i Linköping hade lyckats sörfärnya instrumenter efter dessa modeller. Elevernas antal hade betydligen ökats och voro vid vårterminen 227 och vid höstterminen 225 inskrifna. Fem af dem hade tagit direktörsoch 20 organistexamen. Stipendier och gratifikationer hade under året utdelats med tillsammans 1,950 rdr; premier hade blifvit inköpta för omkring 200 rdr. Vidare redogjordes för de å Stora teatern upptagna eller nyade pjeser: de förra utrjorde 2, Riccardo och Den förirollade katten, de sednare S. Sextiotre konserter hade gitvits i hufvudstadens lokaler. Musikaliska konstföreningen hade till utgifvande antagit: Fantasi för piano, 4 en E. Grieg, samt stor p ns forne elev hir J. Lindegren Hit hr F. Ilertaman f pjes och sånger. Derefte ännagaf sekreteraren att akademien för nästa år utsatt 2:ne prisamuen: 1:o) Symfonikomp ) En afhandling i något musikat ämne. Närmere upplysningar härom lemnas sekreteraren. ter detta tillkännagifvande utde elev-orkesteru ouverturen till Anakreon af Cherubini; tvenne unga elever i artistklassen, fröknarne II. C. Hellgren och A. C. Westman, båda från Stockholm, spelade en briljant, men svår fantasi 2:ne nos al J. P. Pixis; en ung fröing, sjöng med behagtor färdighet cavatina ur Barberaren villa; fröken A. Agrell tog dock aftonens pris genom utförandet af Rodes violinkonsert i noll, hvilken hon spelade med både uttryck och säkerbet; eleven hr O. W. Hylen hade komponerat för full orkester ett konsert-allegro, som va stort bifall. och slutligen gåfvo kören och orkestern ett storartadt och väl skrifvet ,,Benedictus af prof. van Boom. Festen slutades med tillkännagifvandet nvilka elever som erhållit stipendier och gratitikationer samt med utdelandet af jettoner och premier till flera af eleverna. — Krigsrclenskaps-afudemiens prisfrågor för är 1870. 1. Ilrilket inflytande kan det nya snabbskjutande bakladdninås-geväret komma att utöfva på taktiken? IIvilket är det lämpligaste skjutvapen för kavalleriet? IIxilket material och hvilket tillverkningsfördelaktigast för Sverige att begagna vid anckaffring af gröfre refflade kanoner? 4. Ilar infanteriets och artilleriets taktik undergått, i följd af de vyare eldvapnens införande, någon sådan förändring, som påkalla f s. k. bataljonskanoner, och, om det, hvilka ingar böra på en ställas? 5. I hvilket förhållande bi tionsslag t 6. Huru b anordnas i så bi mark, som fl Stockholms södr Hvad ford olika ammunieriets utredning? verk andamålsenliig och småbruten och särskildt på a förekomma ? igskonsten på sin nuvarande ståndpunkt en armes ingeniörtrupper och huruledes ! en sådan fordran inom svenska armån bäst f Huru böra vridbara jernblinderningar för fästningsartilleri, lämpade efter olika förhållanden, inrättas? 9. IIvilka tillförlidiga höjdbestämmelser finnas linavien och i hvad mån kunna de lemna epp om Sveriges håidhildning? IIurn stor sjukvårdspersonal kan och bör I svenska armåns I tande på krigsru borde ca sådan ort Ika kanon de lämpligaste ingar och krigsmed den utveckig mån bidraga och inre segelle13. Hvad begrepp bör fästas vid det nu ofta förekommande ordet folkberäpning? Och hvad nB alt Sverige bör grunda sitt i h utveckla sin tilitärorganisation i denna riktning? 14. Hvad intiytande bör den al 1 ens vidsträcktare tillämpning komma att utöfra på krigsbildningen? . Akademien emottager äfven med nöje skildringar af personliga ersarenheter, vunna under strider och filuäg i de senaste krigen, och lemnar för öfrigt fritt åt försattare att välja ämnen inom krigsvetenskapens särskilda grenar till lauds och sjös. Tällipgsskritter böra f usti månads slut till akademiens sekreterare vara sända, försedda med valspråk och försegde naumse Skrifter som gillas erhålla al niens medalji brons eller guld, allt efter den re o:ufattning och utmärktare förtjenst de anses ega. k — HKonstföreningen hade i Lördags sitt ta inköp för innevarande år, och blefvo följaude konstverk då köpta för att jemte alla andra, som föreningen förvärfvat sig ler årets lopp, bland iedamöterna bortlottas tkommande 0 -Uåstgifvargård i Wermland ; aBjörkskogsinteriör af Holm landskap af BilFlicka vid , genre at elena Millde; in piseln, g atienten, re uteriar i Dalland, genre at bufvud af Arsenius; Motiv undskap af Cantzler vestkusten af W Itsigt vid D. : Moti Visby, två asqvareller at Gellerstedt; aqvarell af Mankell; .,Den sönderoch varta Petta genrestycken i olje af fröken Elvall; , Motiv rrån Smäåand-, landskap ar fröks lenborg; .Häfdateckren, genre at Pete s wdskap af Hällberg: jues lorgonstämming:, landskap, enre af Ohlsson; och , Skrids re, aqva f Ekvall. Konangen har i år, liksom förlidet år, skänkt n at honom målad tafla att bortlottas bland e inköpta konstverken. Det är ett stort landskap, Motiv irån Brunnsviken. (-B.) — IIsordrad förklaring. I D. N:r läI tidningarna har i dessa dagar om