medgifva nu endast söres inom känslans och orlets område, öfvergå till verklighet och handling. Kammarrätten, som slutar med att aftyrka det af komiterade uppgjorda lagförslagets antagande i nu befintligt skick, men gifver att rättelse och jomkning if åts killiga föreskrifter i nu gällande stadganden kunde åstadkommas, hemställer derföre, att Kongl. Maj:t täcktes på sätt, som kan finnas lämpligast, låta utarbeta ny förordning om fattigvården i riket. Kammarrättsrådet Kinmansson har vid itlåtandet sogat ett särskildt yttrande. Det itgör egentligen icke någon reservation ut in blott en närmare uty kling af de af kammarrätten gjorda anmär kningarne, hvarjemte hr Kinmansson ansett sig böra anYyda de principer, som i ha ska borde ggas till grund för en revision af fattigårdslagstiftningen.