Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 15 december 1869, sida 2

ökt rädda dem, Thomas Emerson. Så slutade Dagens post. FRANKRIKE. Tidningarne diskutera ännu fortfarande orcades den 8 dennes hållna tal, och så nycket torde kunna anses otvifvelakt ut inrikesministerns politiska betydelse tigit derigenom betydligt icke blott i rezeringspartiets, utan äfven i oppositionens jgon. Vensterns chef, Jules Favre, som og ordet straxt efter det Forcade ki it det mycket bekanta talet, erl detta genom att yttra: ,Ministeren har åtit oss höra förklaringar, hvilkas stora betydelse ingen kan misskänna, och som icke behöfver ytterligare ökas genom den talang, talaren lagt i dagen. Vi skola grundlägga friheten, har han sagt, och det gläder mig, att dessa ord funnit allmänt bifall i församlingen. Men den goda viljan är ej nog; en platonisk kärlek till friheten förslår icke; friheten måste grundläggas genom institutioner. Derefter öfvergick Favre till att diskutera den föreliggande valfrågan och slutade sålunda: I viljen grundlägga friheten, men glömmen, att I hafven låtit gå förloradt det enda tillfälle, då detta kunde ske. Ja, är 1851 kunde man hafva räddat friheten genom att respektera republiken. Hvad mig angår, så tror jag icke, alt det nu är för sent; men jag påstår, att det skulle bli för sent, om man icke erkänner, att det är landet, som skall regeras af sig sjelft, och att man bör böja sig för denna landets vilja. Subskriptionen för ett monument åt Lamartine har inbringat 52,000 fr.; en bronsstaty af honom skall uppresas på exercisplatsen. ITALIEN. Från Rom telegraferades den 11 dennes till den franska ,, Monde, att en påflig konstitution blifvit offentliggjord för att ordva valet af ny påfve, i fall Pius IX under konciliet skulle aflida. I detta fall skulle valet uteslutande förbehållas åt kardinalerna; konciliet skulle de facto suspenderas och sessionen ofördröjligen afslutas; först efter tillkännagifvande af den nye påfven skulle konciliet ånyo kunna sammanträda. Allt detta vid straff af exkommunikation. Så omtänksamt! RYSSLAND. Under kanondunder från Peter-Paulscitadellets vallar började den 8 dennes det för ryska armåen betydelsefulla hundraåriga jubilet för Georgsordens stiftande Det stora ordensband, som kejsarinnar Katharina II bar första gången vid ordens stiftande, finnes ännu, och detta band bars i stor procession genom vinterpalatscts salar samt nedlades i Georgssalen. Frår rikets alla delar hade Georgs-riddare (öf ver 700) kommit till Petersburg för at öfvervara denna sällsynta fest, och resar dit hade för dem — genom regeringens anordningar — på allt sätt blifvit underlättad. Så såg man gubbar, hvilka bredvid Georgskorset hade det preussiska Culmkorset, hvilket hederstecken utdelades ef: ter slaget vid Culm, och helt unga soldater, som erhållit Georgskorset för de sednaste expeditionerna i Asien. Många a de närvarande gamla generalerna stödde sig på käppar, eller gingo på kryckor; cr del af dem hade träben. ——