Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 9 december 1869, sida 2

II den bildning, duglighet och intelligens, om fortfarande år efter år nedgräfves i tatens embetsverk, för att till en del måningom förtorka och dö utan att hafva urit någon frukt för samhället. Hvar och en, som är öfvertygad om ödvändigheten af en snar förändring härti, bör med tillfredsställelse se, att den igtiga frågan hålles vid lif och att, geom meddelade faktiska uppgifter, kännelom sprides om hithörande förhållanden. Efter denna inledning lemnar D.-B. en edogörelse för huru det tillgår i ett af egeringsdepartemeaten, nemligen civillepartementet, hvarom D. B:s redaktör har peciell kännedom. Denna berättelse, som ärer helt visst intressera ganska många f våra läsare, lyder sålunda: I samma hus, der samtliga statsdepartementen utom sjöförsvarsdepartementet) hafva sina lokaler, innas emellan de båda statsministrarnes embetsum och i omedelbar förbindelse med dessa ett ar rum, af hvilka det inre är sjelfva den egentiga härden för regeringens verksamhet. Der samas 4 eller 5 dagar i veckan konungens rådgifvare ör att öfverlägga med hvarandra om de ärenden, vilka sedermera skola förekomma i konseljen. )enna rådplägning är icke i någon lag föreskrifen eller af någon instruktion reglerad, men den r faktiskt ett af de vigtigaste, om icke det vigigaste momentet i vår förvaltning. Med ett allnänt bekant namn benämnes den statsrådsberedingen. Då vigtiga ärenden förekomma, äro vanigtvis de flesta af regeringens ledamöter i beredingen närvarande. I andra fall, likasom vid aandläggningen af de administrativa besvärsmålen, tgöres statsrådsberedningen endast af vederböande departementschef jemte de tre konsultativa tatsråden. Det är klart att hvarje måls afgörande måste öregås af en med sakkännedom verkstäld utredling utaf alla på målet inverkande förhållanden. Det torde äfven vara klart, att herrar statsråd icke cunna hafva tid att i andra än särdeles vigtiga undantagsfall sysselsätta sig med en dylik utreding. I de ojemförligt flesta fallen verkställes den if tjenstemän inom vederbörande statsdepartement. Inom civildepartementet förekomma årligen i nedeltal omkring 1,400 mål. En betydlig del af lessa mål fördelas i och för förberedande handäggning på särskilda tjenstemän inom expeditioven, af hvilka hvar och en har sig sin detalj anrisad. För närvarande verkställes målens fördelaing sålunda, att expeditions-chefen, jemte det han bereder organisationsoch författningsfrågor, dessutom handlägger afvittringsoch landtmäteri-ärenlen, ansökningar om fastställelse å bolagsreglementen m. m. dylikt, under det att en expeditionssekreterare har på sin lott alla besvär öfver utslag af kammarkollegiet jemte frågor, som i allmänhet röra vägar och kommunikationsanstalter, och en annan expeditionssekreterare bereder alla mål och ärenden, som angå handel, näringar och sjöfart, byggnads-, brandoch andra polisförordningar i städerna, magistraternas aflöningsstater, afgitter å allmänna rörelsen m. m. Chefen för bränvinskontrollbyrån handlägger frågor angående bränvinslagarnes tillämpning, och en på extra stat för indamålet upptörd kanslist biträder vid bebandlingen af kommunalärenden. Dessutom är den ene at expeditionens två kopister använd för handläggning af mål, som angå skjutsningsbesväret. De båda expeditionssckreterarne hafva hvardera till sitt bitäde en kanslist. Icke blott expeditionschefen, utan äfven de båda expeditionssekreterarne, byråchefen och den på extra stat uppförde kanslisten föredraga muntligen tatsrådsberedningen samtliga de ärenden, som blifvit åt dem anförtrodda. De måste dervid, såsom hvarje annan föredragande, vara beredda att meddela alla för frågans bedömande erforderliga upplysningar och kunna således icke vara i saknad af den sakkunskap, som består i författningskännedom eller kännedom om de beslut K. M:t under tidernas lopp i likartade frågor meddelat Under och efter föredragningen utbyta statsrådsberedningens medlemmar sina åsigter i den fråga, som utgör föremål för pröfning, och i öfverensstämmelse med den mening, som dervid gjort sig zallande, uppsätter föredraganden förslag till motireradt beslut, så framt han icke redan på förhand ansett sig kunna göra detta, i hvilket fall hans förslag i statsrådsberedningen granskas. Derjemte uppsätter föredraganden sjelf eller låter han sitt biträde uppsätta koncept till utgående expeditioner de mål, han föredragit. Sedan handlingarne såluunda blifvit kompletterade, öfverlemnas de till departementschefen, som sedermera anmäler dem intör konungen i konseljen. Man torde finna, att detta är just den arbetsordning, hvilken med skäl framhålles såsom den lämpligaste, nemligen ärendenas fördelning på serskilda tjenstemän, hvilka utreda dem och muntlisen föredraga dem inför vederbörande samt sedermera sörja för deras expedierande. Visserligen finnes inom civildepartementet endast en organiserad byrå — den för bränvinskontrollen — men jelfva den princip, som ligger till grund för byråsystemet, är redan, såsom vi visat, inom detta departement till en del faktiskt tillämpad. Emellertid finnes naturligtvis ett icke Ådemnå antal mål, hvilka icke lämpa sig för en dylik handläggning. För så vidt dessa ärenden fordra någon utredning, användes dertill den del af personalen, som icke är på annat sätt sysselsatt. Denna utredning sker skriftligen genom promemorior, öfverigter, uträkningar o. d. eller genom på förhand uppsatta expeditioner och förslag till beslut. Sedan målen förevarit i konseljen, uppsätter den ör veckan tjenstgörande protokollssekreteraren ett . k. koncept-protokoll, hvilket upptager endast nålens rubrik, i största korthet antydd, och besluet. I åtskilliga mål äro dessa sistnämnda redan, såsom vi ofvan nämnt, af andra tjenstemän på förhand uppsatta; men ganska många återstå dock, i hvilka knappast finnes ens en antydan om besluets beskaffenhet, ännu mindre en närmare formuering eller motivering, hvilken således måste af protokollssekreteraren verkställas. Efter detta konept-protokolls justering har protokollssekreteraren ut författa sjeltva protokollet, hvilket fullständigt måste redogöra för hvarje måls innehåll jemte belutet. Det är detta protokoll, som sedermera i konstitutionsutskottet granskas. De utgående expeditionerna genomses af expelitionschefen, hvilken deruti vidtager nödiga rätMall Dasean van An Alan 411 lada 1