Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 3 december 1869, sida 2

Är det väl möjligt, fråga vi protestanter; att förnuftiga menmiskor i våra dagar kunna förena sig om en sådan galenskåp, ja, hädelse? Saken är ej blott möjlig, utan blir måhända till en verkighet, derest icke h. helighet sjel och hans närmaste rädgifvaro 2 tillbaka för den nya schism, som de kan uppstå inom den katolska kyrkan, sedan man erfarit, att rätt många biskopar från Tyskland och Frankrike visat sig motvilliga mot det väckta förslaget. Man skall då sannolikt draga sig tillbaka i tid, och gifva ofelbarhetens undanskjutande en sådan karakter, att den tillimnade dogmen kan dermed anses vara obestridd, d. ä. tyst godkänd, och att den derföre ej kommit under pröfning. Detta vore väl ock det enda konsedrenta. päsven anser sig vara ofelbar, så är let ju nog att han sjelf förklarar det. tt låta satsen underkastas pröfaing. vore att ifrägasätta den sörutsättning. lxarDå twya dogmen hvilar. Alltså bör det ej zgon tvist lLärom. Päfven proklasatsen ,ex cathedra. Den som er tviflar på sanningen är helt enÅt en otrogen. Dock må man aj tro, att här är fråga om en personlig ofelbarhel för innehafvaren af S:t Petri stol, , Kristi ståthå på jo: rden Påfvens höghet och heli just i hans ödmjukhet; 1 sjel sen att vara en ,fattig syndig menSkulle han vara en farist? Bort ILm skall tvertom, han, likasom anfromme, trke Gud, att wiscor, utan en ödr Det är dö igenom han är viss om sin egen sanna tro och helighet. Nej, den ofelbarhet, hvarom här är fråga, har en annan men ning. Det består deli, alt hvad Ilans Ielighet, i kraft al sitt kall, på sitt höga embetes (ståt! ilar apets) gnar, sörkunnar. det är af (indi, det är ofelbar och evigt gållaude s sanning. h huru skulle man kunna undvara en sådan auktoritet? Uppstå här icke, i dessa orons och otrons tider, tuse saldiga olika meningar rörande de högsta tingen? Den ene vishetsaposteln anser sig vara klokare än den andre; alla påstå de sig hafva funnit sannin, ILem har då rätt? Skall man ata ett kyrkomöte diskutera och votera härom? År det en majoritet, som kan afgöra om hvad som sannt? — Nej, det måste finnas en enda auktoritet h rsör, och hvem skulle väl det kunna vara annat in S:t Petri eft ädare, kutvudet för hela den allena saliggörande kyrkan, don helige efirlren-, åt hvilken Herren sjelf gil vit löseoch bindenyckeln, hälleber t, klippan, hrarpå han grundat sin kyrka? Men det är ej nog med att påsven sålunda är och alltid varit (7) ofelbar — verlden Da ock erkänna A såsom Derföre måste läran härom blifva gl ulagen och beseglad såsom en kiro-och tiosdoam. bet ligger kraft och hällning i detta riionnemang. Och i sjelfva verkes böra vi ,rättrogne lutheraner icke hafva så mycket att deremot invända. Vi hafva väl ingen absolut påfve — nylutheranerna hafva ännu ej kunnat bringa det derhän — men vi hafva så många fler små-påfvar, af hvilka ganska få treka att förkunna, att hvad 2 ex cathedra, d.v.s. från predikstolen, ut 2252 är irs ord, varande vigt gällande sanning. Utt dant tal v väcker för a anstöt och man hör det ofta upprepas af de fromme åhörarne. dessa predikningar i tryckt så utkomma postibor och psalr — och allt äc Guds ord, Eoligt vår uppfatining ligger det rävt mycken förmätdumet i dessa påstå ienden, men mycket värre för oss som hysa en sådan me o ,otrogne, helt enkelt, och e är den saken klar. Sens mor af det ena som det andra lärer väl blifva, att ingen mennis Vare ig hon blifv I påivo, el pr estembet Å, it ve Å Id at kardinal-kolla giam sina ord och mean eller utom ,kasig gudomlig auktoritet, utan att hon bör ödmjukt bekänna, det våra menskliga ögon se de eviga sanningarne endastgenom ett dunkelt glas. Ju mer vår tankekraft skärpes och ju mera vår håg renas — båda dessa faktorer äro lika nödvändiga — desto klarare blifver glaset, men till full klarhet skola vi dock aldrig kunna komma under den begränsning, hvari vi här befinna oss. Så skall ock sanningen — det klara ljuset — alltid här bryta sig i olika färger, af hvilka ingen har rätt att påstå sig vara det enda, hela ljuset. Kom, siger jag; Ibarraye väntar att få ta emot er. Vet ni hvad ni ha att vänta, då ni kommer dit? tillade han arzt. emodan