Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 1 december 1869, sida 3

Article Image
saa Ö och vänskap rikt blomsterbetäcka tven, der vännerna ljuft hvila ut. . 4 Litteratur. Lärobok i Sveriges, Norges och Danmarks historia för skolans högre klasser at C. P. Odhner. Förra häftet. Stockholm 1569. P.A. Norstedt Söner, kongl. boktryckare. Bristen på lämplig lärobok i fäderneslandets historia sör elementarläroverken, liksom för de öfriga ofran folkskolan stående undervisningsanstalterna för den uppväxande ungdomen, har, såsom bekant är, blifvit kåänbarare med hvart år. De gun läroböckerna, som fordom motsvarade anen, ha samtliga befannits föga anVändbara, dels derför, att åtskilliga deri innehällna uppgifter vederlages genom nyaste tiders forskningar, och dels emedan helt andra åsigter om lärobokens innehåll gjort sig gillande, sedan de först utgåsvos. De vilmenta försöken att genom bearbetningar göra dessa böcker, naturligtvis i främsta rummet J. Ekelunds, ånyo brakbara, ha alla misslyckats mer ol mindre. Detsamma kan sägas om bemödandena att genom sjellständiga prestatior fylla bristen, om än åtskilliga af dessa ej kunna frånkännas förtjenster i ett eller annat afseende. Det var derför med lifligt intresse, som man förnam, att adjunkten i historia vid Lunds universitet ämnade söka fylia den småningora uppkomna lackan i vår pedagogiska litteratur, och det är blott enkel rättvisa att säga, det förväntningarne icko blifvit gäckad le. gedan den oms igheten, att den svenka historien blifvit behandlad i sammanhang med den norska och den dr ans! röjer ett aktgifsande på tider och behof, som förtjonar allt om ock förf. sjelf förklarar sig närmast föranledd dertill af lärobok mmissionens betänkande. Vi tro, att förf. vid utkrandet har gått tillväga med bästa urskiljuing och låtit sammanhanget emellan de trenne brödratolkens historia frumträda på ett så naturligt sätt, alt äfven m ången, om förut hyst betänkligheter mot isltt låta Skandinavions historia 38 2.rs i skolorna i stället för den isolerade svenska historien, skall genom detta arbete föas till insigt af, att Norges oc 3 Danmarks häfder bel s och med dem billa ett naturligt helt. För öfrigt an det anmärkas, att förs. icke förrägrat den svenska historien det större utrrmmet, hvarpå hon utan tvifvel har grundade anspråk i ett arbete sådant som detta. Äfven vid den slyktigaste genomläsning finner man, huru betydligt denna läroLoR skiljer sig från äldre dylika genom inrymmandet af den nyaste forskningens resultater. Bjertast är denna kontrast i framställningen af den skandinaviska forntidsperiode en, hvari af yaglingasagan, som så bistor läroböcker paraden tillförlitlig skildring af den svenska asa-dynastiens öden, endast förekommer ett helt kort sammandrag på en half sida. Inom det inskränkta utrymme, är anslaget åt denua period, har förf. meddelat en ganska tillfredsställande sammanfattving af hy fdelorskarne och ar ba upp lagat rörande) nvandria och koloniser landsdelarne, deras gulali ira och Uudsdyckan, folk!) och samhiö illsskick, hvarefter han tagi kort öfversigt af de skandinavieka foranordiska sagorna. De geogra afiska öfversigter, hvarmed de ärskilta tidehvarfven inledas, och de r, hvarmed de afslutas, äro sakri och upplysande. Sjeltva de rent bistoriska afdelningarne äro likaledes synnerligen sörtjenstiulla. Med berömvird nogsrannhet har förf. utmönstrat en mängd uppgifter, som befunnits falska elier mindre tillförlitliga, och om han anför några af det sistnämnda slaget, framhåller han sakens dunkla beskalkenhet. Utan att framställningen blifvit tung eler sy st, har hs in lyckats infoga i dett: hälte, som handlar tiden f trettioå med afseende på densamma ,,det kur mått, som synes skäligen kunna fordras af en till universitetet fgående skolyngling. Kort sagdt, förf. tyckes ha löst sin svåra uppgilt på ett förträffligt sätt, om än en och aunan anmärkning skulle runna med skäl framställas mot särskilta i arbe Såsom ett dv g. a psanso

1 december 1869, sida 3

Thumbnail