Före stormen. ) (Öfversättning från engelskan) af Sigfrid Nyberg. Hon kände den bestämda timman för sin faders begrafning. Han nedlades i grafven vid midnatten; månen var ej ännu uppgången, men stjernorna lyste klara, och i rymden syntes hvita, krusiga moln. Bruset från floden blandades med den svaga nattvindens suckan. Allt var lugnt och stilla och likasom gynnade den milde gubbens begrafning. Icke förr än de hade nedlagt honom i grafven samt fyllt den och aflägsnat sig, så att Gavarnie qvarstod ensam, kunde herr Bergårat visa sig, och i samma ögonblick smög Marcelle sig fram ur dunklet samt ställde sig bredvid Gavarnie för att höra de sista bönerna uttalas öfver sin fader. Hon fällde inga tårar, men blickade sorgsen på grafven och tänkte: — Så nära honom denna morgon, — och nu här, och på detta sätt! Denna brådskande, hemlighetsfulla begrafning af Armand de Mornay, grefve at Lestrelle, var helt annorlunda än de storartade ceremonier, hvarmed hans förfäder hade blifvit nedlagda i sina grafvar; det visade Marcelle tydligare än något annat, i hvilken upprörd tid hon lefde, samt väckte ånyo känslan af tacksamhet att a RA fm mm w. 3