MILD 1— 1 ÖDFetCCTHM ÖDISEIU, 7 riara och Sidi-Okba: -I Biskra kändes den 16 dennes två starka jordstötar i riktning från sydvest till nordost, den ene om middagen 10 minuter före kl. 1, den andre kl. 3 e. m. Kasernen och de öfriga militärbyggnalerna blefvo illa skadade, två hus i den nya staen så svårt, att det är fara att bebo dem. I det nla Biskra instörtade flera byggnader. Seriana har genom husens instörtande blifvit alldeles förstördt, men befolkningen fick lyckligtvis tid att rädda sig, med undantag af ett fruntimmer, som krossades till döds då en mur föll. I Sidi-Okba instörtade likaledes en stor mängd hus. Rochefort har hyrt en lokal enkom för att der mottaga visiter af sina valmän. Den första ,mottagningen är utsatt till den 10 December, ,årsdagen af Louis Napoleons val till president i franska re1: v inck den äldres lik har anträffats den 25 dennes af instruktionsdomaren i Belfort. ENGLAND. . Times har på den sednaste tiden flera gånger behandlat frågan om åstadkommandet af större besparingar för de diplomatiska tjensterna. Men i stället för, alt det på andra håll föreslås att nedsätta diplomaternas löner, förordar ,,Times att förminska antalet af diplomatiska poster, och anmärker härvid: En viss representation är oundgänglig för amtassadören hos en stormakt. Åtven om det icke behöfves någon sådan kunglig lyx, som för 200 år sedan, får han dock icke i sin ekonomi stå allt för långt elter kavaljererna i det land, der han befinner sig som representant. Å andra sidan finnes det i Europa blott 7 å 8 stater, der England behöfver hålla någon ambassad, och det är i sanning sorgligt att se, med hvilka medel diplomaterna i n e residensstäder söka döda tiden. Några slå sig på musikkompositioner, andra utföra dåliga kopior af medelmåttiga målningar, o. s. v. Diplomatien borde icke nedsättas till sjnekurer, och om ån en utgift af 10,000 pd. st. icke kan anses för stor för ambassaden i Paris, så är redan 1116del of denna summa alltför stor för en legation i en miniatyrstat. RYSSLAND. Från Petersburg meddelas, att den nye franske ambassadören derstädes, general Fleury, hos kejsar Alexander II rönt det mest smickrande mottagande. Efter den första audiensen underhöll sig kejsaren ensam med ambassadören i öfver en timma. De bekanta berättelserna om ett närmande mellan regeringarne i Petersburg och Paris ha derigenom fått ny näring. Samtidigt meddelas, att äfven den diplomatiska förbindelsen mellan det ryska och det österrikiska kabinettet på den sednaste tiden blifvit vänskapligare än förut. Österrikiska regeringen har besatt ambassadposten i Petersburg, som under en tid stått ledig, med grefve Choteck, och ett telegram af den 24 dennes meddelar, att ryska regeringen utsett grefve Orloff, hittills ambassadör i Brässel, till ambassadör i Wien i st. f. grefve Stackelberg, som redan i våras hade blifvit utnämnd till ryska regeringens representant i Paris. RUMÄNIEN. Furst Karl, till hvilkens bröllop på slottet Neuwied den 15 dennes, bland andra, drottningen af Preussen och storhertiginnan af Baden hade begifvit sig, undet det Lrankrikes och Rysslands kejserliga hus läto representera sig genom sina ambassadörer i Baden och Berlin, har nu — som vi redan förut meddelat — återvändt hem med sin gemål öfver Wien och Pesth. Det har i Rumänien isynnerhet väckt stor glädje, att den unga furstinnan, utan att tillhöra någon af de kungliga dynastierna, likväl är nära beslägtad med flera af dem: Nederländerna, Sverige och Ryssland, samt på längre håll med Bayern, Wirtemberg och Österrike. Deremot säges det hafva väckt mycken ovilja i Ryssland, eller åtminstone i dess panslaviska kretsar, att fursten sökt sin brud utanför det ryska kejserliga huset, hvilket man hade väntat sedan hans resa på Krim. Men just detta torde afligsna det misstroende, hvarom från vissa håll varit tal, hvilket dessutom gått ut på, att fursten skulle varit invecklad i ryska intriger. Under sin sednaste vistelse i Paris lärer han yttrat, att han alldeles icke hade i tankarne att lösslita sig från Turkiet, men att kan ville häfda Rumäniens sjelfständighet mot hvarje ötvergrepp utifrån, och att han blott önskade utverka sig rättighet att slå mynt och asskafiandet af konsulernas domaremakt. Härtill var. Frankrike villigt, men icke England; Österrike skall för sin del helt säkert lika litet motsätta sig detta i atseende på Rumänien, som förut i afseende på Serbien. Under furst Karls frånvaro har jernvägen från Bukharest till Giurgevo blifvit högtidligen öppnad den 31 Oktober, och senaten har samtidigt diskuterat en mycket vigtig fråga, nemligen om den rumäniska kyrkans ställning. Furst Kusa hade år 1865 genom ett dekret ändrat sättet för biskoparnes val och bestämt, att de skulle utnämnas omedelbart af fursten; men detta hade väckt mycken ovilja hos presterskapet, och det ändrades derföre efter Kusas afligsnande, genom den nya författningen. Det beslut, som senaten efter långa förhandlingar antagit, går ut på, att biskoparne skola väljas af en serskild församling, tillsatt af synoden, senaten och andra kammaren. Saken är dock icke lermed afgjord, enär den äfven skall till leputeradekammaren; men det tros, att len föreslagna ordningen för biskopsval kall hufvudsakligen blifva antagen, och åledes skulle biskoparne hädanefter komma tt Itg8cs hvanban at furefan Allan A — —