Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 30 november 1869, sida 1

dtockhöoliun den 2 ÅJvemper 1869. I18957. UTRIKES, ÖSTERRIKE. Neue freie) Presse vill hafva erfarit, att rikskanslern Beust under sin vistelse i Kairo helt och hållet anslutit sig till den franska politiken, samt att kabinetten i Wien och Paris äro benägna att föreslå en revision af de traktater, som bestämma det statsrättsliga förhållandet mellan sultanen af Turkiet och vicekonungen af Egypten. Nämnde tidning finner det mycket betänkligt, att Österrike, just under en tid, då det sjelft är i behof af Turkiets vänskap (med afseende på upproret i Dalmatien), och då det i Frankrike förestår en ministerförändring, vill göra gemensam sak med sistnämnde stat. Detta anfall mot Beusts politik kan synas öfverraskande från en tidnings sida, som eljest tillhört rikskanslerns ifrigaste försvarare. , Neue freio Presse är emellertid det tyska författningspartiets organ, och detta parti har på den sednaste tiden sett snedt på Beust, emedan han antages vara gynnsamt stämd för en utjemning med czekerna och polackerna, hvilket endast kan åstadkommas genom en revision af 1867 års författning. Det råder stort missnöje i landet öfver det resultatlösa fälttåget mot insurgenterna i Dalmatien, hvilket redan kostat så många menniskolif och så mycket penningar. En förklaring i ,, Wiener-Abendzeitung, att man under de sednaste dagarne icke mottagit några underrättelser från insurrektionens skådeplats, samt att det dervarande ståthållareskapet affordrat befälhafvarne för trupperna underrättelser pr telegraf, har helt säkert icke bidragit till att minska detta missnöje. I , Neue freie Presse för den 25 dennes läses ett privat telegram från Cattaro af följande innehåll: Under de två sednaste dagarne har varit ett ideligt regnväder. Detta ogynnsamma väder har tvingat befälet att draga alla trupper tillbaka till sina kantonneringsqvarter vid kusten. Operationerna i distriktet Crivoscie äro inställda på obestämd tid, man antager tör hela vintren, i synnerhet emedan Montenegros hållning blir mera fiendtlig för hvarje dag. På bergen vid Crevoscie är en stark truppkordong uppställd, och insurgenterna äro afskurna från förbindelsen med Zupa. Påståendet om Montenegros fiendtliga afsigter sysselsätter i det hela taget de österrikiska och ungerska regeringarne i samma förhållande, som berättelserna från krigsskådeplatsen mer och mer blifva otillfredsställande. Från Pesth telegraferades den 24 November: Enligt här inträffade meddelanden råder en mycket krigisk sinnesstämning i Montenegros hufvudstad Cettinje. Furst Nikolaus talar med mycken belåtenhet om sin arme, som uppgifves till 40,000 (?) man. Man diskuterar synbarligen möjligheten af ett krig med Turkiet; den yttre anledningen dertill skulle vara de omtvistade gräsmarkerna vid Mali Verdo, hvilka montenegrinerna utan vidare omständigheter ämna taga i besittning. FRANKRIKE. Från Paris skrifves till ,, Köln. zeit.: Den 24 dennes på aftonen voro några och tjugo medlemmar af lagstiftande församlingen, tillhörande åtskilliga fraktioner, tillsammans. Det hufvudsakliga föremålet för den fria diskussionen var Rocheforts val och hans ställning som ,,edsvuren men edsvägrande deputerad. Man började med att undersöka denna ställving såväl från moralisk som politisk synpunkt och kom till slutet till det resultat, att lagstiftande församlingens värdigbet fordrade, att den i sin helhet afgaf sin dom vid pröfningen af valet för hufvudstadens första valkrets, enär det gällde att afgöra, huruvida en deputerad, som, så att säga, hade gjort edens brytande till princip, och hvilkens ed, enligt hans egna yttranden, kunde betraktas som en tillåten mened, kunde bafva plats i folkrepresentationen. Till slutet förenade man sig om att föranstalta en juridisk konsultation om denna fråga och deruti — helt och hållet utan afseende på frågan om nyttan af en politisk ed — uttala teorien om en aflagd eds helgd, och till stöd derför anföra citater af Mirabeau, Berryer, Odillon Barrot m. fl. Om denna atsigt blir utförd, och lagstiftande församlingen skulle ogilla Rocheforts val, skall regeringen möjligen beredas en svår ställning. Dagen töre förenämnde möte voro cirka 60 medlemmar samlade i Palais Bourbon för att öfverenskomma om val af presidenter och vicepresidenter. De närvaranda tillhörde till största delen den moderata delen af de 116. Etfter en längre rädplägning beslöt man rösta på Schneider som