Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 30 november 1869, sida 1

Kap. 26. Flykt. Dagen hade knappt grytt, då Gavarnie törde madame de Lestrelle och Marcelle till vagnen, som väntade dem. Ett rykte om deras afresa hade redan spridt sig, och omkring vagnen samlades en hop, med hotande ansigten och skymford, som kommo Gavarnies blod att koka, desto mera som han nödgades ejlåtsa höra dem. Herr Fevre var närvarande, och tack vare honom kunde de köra sin väg utan värre behandling. Notarien hade varit herr de Lestrelles politiske motståndare, men värderade honom som privatman så högt, att han frivilligt beskyddade hans enka och barn. Ljudet af den bortrullande vagnen väckte någon sofvande här och der, men för många var det för tidigt att stiga upp, och den passerade obehindradt genom de mörka gatorna samt ut genom portarne. Då staden låg bakom dem, sade Gavarnie halfhögi: — Gud ske lof att vi hunnit så långt! men han såg sig oroligt omkring en stund för att öfvertyga sig att de ej voro förföljda.