Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 22 november 1869, sida 2

Ivarje sådant lass utgör blott ett sandorn, och den döda kraften är ofantlig. Vi manas åter till dessa betraktelser enom ett i förrgår emottaget bref från etersburg, undertecknadt af en svensk S..., ivilingeniör, hvilket innehåller lifliga väcelserop till Sverigesindustriidkare, särdeles å bergshandteringens område, att gripa ig an med kraft till att utveckla sina tillerkningar så att de må kunna uppträda )å den ryska marknaden. . Svenskar, utropar brefskrifvaren, när an:en I iden vara inne, att med lif och kraft börja bryta nalmerna ur edra berg? Sverige har ju varit sernets land, men vakna vi ej ur vår dvala, skall letta beröm snart höra endast till traditioaerna. Alla nationer hafva tagit stora steg framåt, men vi hafva nära nog stått stilla. Vi hafva till Ryssland blott 40 timmars resa, och Ryssland importerade under 1868 metallvaror för ej mindre än 17,S65,000 silfverrubel, rå metall för 17,374,000, maskinerie för 16,321,000, summa 5112 millioner siifverrubel, eller närmare 134 millioner rdr rmt. Häraf kom på Sveriges andel ej mer än några hundratusen rdr, under det att det lilla Finland, som till en del hemtar sina malmer från Sverige, hitsände för något öfver 2 millioner finska mark. Och dock finnas hos oss: ypperliga malmer, skogar, vattenfall och arbetskrafter samt — ett obetydligt afstånd till afsättningsorten! Ar det, frågar brefskrifvaren, gamla fördomar mot detta land, som vållat detta förbiseende af Rysslands stora marknad? Glömmen dem, ty hvad hafva de att göra med industrien? Börjen snart att bitsända edra produkter, och I skolen här sinna god afsättning! Men det duger ej med några hundra tusen centuer; flera bruk måste slå sig tillsammans och hitkomma med millioner centner, ty goda firmor fiunas här, som säkert skulle gerna ingå dessa affärer. Men ett vilkor fordras derjemte: att jernet kan säljas billigt, och detta bör kunna ske om blott jernvagar byggas till och inom de trakter, hvarest källor finnas, som aldrig kunna utsina, källor till Sveriges välstånd och framtid. Svenska jernet är utmärkt, det bestrider ingen, men dess priser äro ännu för höga; det är allmänna omdömet här. Med priser någorlunda i jembredd med Eugland, skulle marknaden för Sverige vara gifven. Man må ej tro, att Ryssland kan förse sig sjelf med jern för hela sitt behof. Ryssland skall hafva inom några år jernbanor till Asien, ja, ända till gränsen af China, och då eger det ät detta håll afsättning för allt jern landet kan sjelf producera, varande alltså nödsakadt att importera för eget bebof. Jernvägar finnas nu här färdiga till en längd af 700 svenska mil och inom 1872 års slut skall denna längd uppgå till 1100 mil, förutom banan till Asien, så att behofvet af jernvägsmateriel är ofantligt. Men vi måste lemna den till enahanda priser med England och Belgien, och hrarföre skulle vi ej kunna göra det? Ja, landsmän, låten ej edra bästa källor till välstånd och rikedom ligga obegagnade, ty intet fattas oss, blott vi hafva vilja och mod att anstränga oss. Det är nedslående för en svensk, att se de stora aflastningar, som hvarje dag här försiggå från de väldiga fartygen, men sällan eller aldrig se något från Sverige. Måtte dessa ord vinna något gehör! Jag vill återkomma härtill, sedan jag vunnit full kunskap i språket och andra härvarande förhållanden, men det kan jag nu med visshet säga, att om Sverige kan lemna sitt jern till samma priser som andra nationer, så kunna vi ej tillverka på långt när så mycket som här kan afsättas. Hvad här blifvit sagdt om vår jernhandtering gäller utan tvifvel om många andra näringsgrenar. Det gäller, att i stället för en större behållning på hvarje centner eller fot af en mindre tillverkning, söka vinsten på den stora tillverkningens summa, reducerande vinsten i det lilla. Detta är det oundgängliga villkoret för exporten. Och dit mäste vi komma, derest vår industri skall hvila på en fast grund, tryggad för de vexlingar, som den inhemska konsumtionen är underkastad, då en svagare eller dålig årsvext förminskar nationens konsumtionsförmåga. Vi upprepa i detta fall de två ofta citerade talen, hvilka här förklara allt: 1:0. Skillnaden i jordbruksproduktionens värde under ett godt och ett svagt år löper upp till en siffra af 100 millioner rdr. 2:0. En minskning i beklädnadskonsumI tionen ef blott 1 skjorta pr invånare återsqverkar på industrien med 8 å 10 millioner rdr. Staden och Länet. Väderleken är fortfarande ombytlig, med i allmänhet lindrig kyla. I dag på e. m. inträffade nederbörd af regn, blandadt med hagel, dock ej af längre varaktighet. — Hertigen af Dalarne förlängde sitt besök hos konungen och drottningen af Danmark med ett par dagar och skulle först såsom i dag på morgonen afresa öfsqver Helsingör. — Fru J. Rohdes soiree å Nya Teatern sistl. Lördag var ganska talrikt besökt och lemnade ett i alla hänseenden godt resultat. De förut gifna båda enaktspjeserna återsågos med nöje, och i ,,Så äro de alla utfördes det äkta parets rolller af fru Boström och br Pettersson på lett sätt, som förskaffade begge lifliga bisallsyttringar samt en framropning. Äfven de öfriga vid soirten välvilligt medverkanIde hade att figna sig åt bevis på publikens tillfredsställelse. U Italienska operan. Från Köpenhamn skrifves i ,,Dagstelegrafen af i förr