Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 19 november 1869, sida 2

Stockholmsposten ogillar det klander, som blifvit framstäldt mot krigsvetenskapsakademien, derför att dess styrelse uppsagt kapiten Julius Mankell från redaktörskapet för akademiens tidskrift. Kapten Mankell, anmärker S.-P., ,är i alla fall ej alldeles utan arbete, hvilket ej heller är alldeles lönlöst: han är kapten vid Vermlands infanteriregemente och uppbär lönen för denna grad på grund af en generalorder, som berättigar honom att uppehålla sig utom regementets stånd mot åliggande att bevista regementets möten; han har erhållit befattning såsom lärare i betästningskonst vid den nyinrättade sjökrigsskolan med dermed följande löneförmåner; han har, enligt hvad vi tro oss veta, för sitt verkligen ganska förtjenstfulla militäriska författareskap gång efter annan varit gynnad med ganska trikostiga understöd; han lärer väl, inom den del af pressen, der han sjelf erkänt sig hafva inflytande, åtnjuta icke så ringa pekuniära förmåner; han är slutligen för nästkommande riksdagsperiod vald till ledamot af andra kammaren, och får i denna egenskap uppbära ett arfvode af 1,200 rdr om året. Hr Mankell — anmärker bladet till sist — , skulle oändligt gerna blifva martyr, men med två offentliga tjenster med lön och obestridlig tillåtelse att mottaga ett salarieradt medborgerligt förtroende, gränsar hr M:s anspråk på martyrglorian till det löjliga. Stockholmsposten har numera, såsom man finner, kommit på samma tankar som vi i fråga om anspråk på martyrskap. I samma nummer af Stockholmsposten läses, i fråga om embetsoch tjenstemän, följande, deri anspelning tydligen göres på ett personligt 1örhällande, som låter ganska otroligt. Tidn. yttrar: tA ——