Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 18 november 1869, sida 2

rätta ett enkammarsystem. Detta förslag fick 37 röster för sig, d. v. s. de två förenade liberala grupperna, men 40 mot sig. Från samma håll påyrkades äfven en ny presslag. Regeringen förelade genast ett förslag, som till en del uppfyller önskningarne. Utom dessa politiska förslager ha flera af kyrklig natur framkommit. Så är det föreslaget att afskaffa förbudet mot äktenskap mellan kristna och judar, samt att införa civiläktenskap. Häremot gjorde ministern Falkenstein den invändningen, att civiläktenskap stred emot folkets öfvertygelse, och förslaget förkastades också med 37 röster mot 28. Deremot antog andra kammaren en förändrad vallag till synoden, på det lekmannaelementet måtte bli starkare. Det afser att lemna lekmännen 48 och presterskapet 27 röster. FRANKRIKE. Om den nuvarande ställningen skrifver Mem. dipl.: Det vore ej besynnerligt, om andra nationer i denna stund gjorde sig underliga föreställninvar om det franska folket. Frankrike är ett land, i hvilket ordning och offentligt lugn mera än annorstädes äro oumbärliga vilkor för den allmänna välfärden, och i hvilket de politiska frihetsoch tramstegsideerna efter en mellantid af några år ånyo tagit upp sig i den allmänna opinionen; men under de sednaste veckorna äro, utan någon öfvergång och utan några förberedelser, de våldsamma och vansinniga svärmarne, hvilka likväl synbarligen utgöra en obetydlig minoritet, de enda, som föra ordet, som rådslå och verka såväl genom pressen som mundtligen. Gentemot dessa, gentemot denna handfull partigängare lägger den betänksamma och moderata publiken armarne i kors, utan att göra någon invändning. Ja, hvad mera är, de mä som för 20 år sedan försvunno från den politis skådeplatsen, och som lemnat densamma ef agarnes och allmänna opinionens dom, träda plötsligt fram från sina gömställen, och några af dem afgifva skriftligen, andra mundtligen följande förklaring: , Vi äro frälsningen och sanningen, oss tillkommer det att leda Frankrike! Och Frankrike svarar hvarken ja eller nej; det aktar sig noga för att med en enda rörelse nedslå dessa lättsinniga försök; och Paris, intelligensens stad par preterence, Paris, som borde nödgat dem att blifva, der de voro, lemnar dem platsen utan strid, tillåter dem, snart sagdt, att bestämma dagen för en ny revolution, och att verka för val af deputerade, som äro beredda att nedstiga till pöbeln. Allt detta kan uppenbarligen icke vara allvarsamt menadt; allt sundt förnuft kan icke vara försvunnet från Paris. Det är ej möjligt, att Pyat, Barbes och Ledru Rollin skola komma att representera den situation, som nu börjar att bilda sig; då valperioden är slut, skola sakerna — så hoppas vi — få ett annat utseende, och allt detta skall blott! leda till att på ett afgörande sätt visa det vanmäktiga uti de socialistiska reformatorernas åtgöranden. Emellertid har dock den klokare delen af folket börjat att icke lingre med tystnad finna sig vid ,de ridikylas framfart. Till de mera sansade tidningarne i hufvudstaden ingå från provinserna en mängd protester mot ,,de oförsorliges beteende, och betydliga ansträngningar ha blifvit gjorda inom 1:sta valkretsen af Paris för att utestänga Rochefort ifrån att blifva vald. Om Söndag och Måndag skola valen ske, och den s. k. valperioden upphörde i törrgår, hvarmed det är att hoppas, det alla de derunder förekomna galenskaperna äfven skola upphört. Det kan också vara tid på, att så blir! ,Patrie medgifver nu, att det varit underhandlingar med Ollivier om att inträda i ministeren, och karakteriserar de nuvarande förhållandena sålunda, att den nuvarande ministeren är död, men att den nya ännu icke är född. Under titeln ,,LOeuvre de M. de Bismarck 15S63—1866 skall i Paris snart utkomma en ,, politisk, diplomatisk och militärisk historia öfver den sednaste stora preussisk-tyska och internationella krisen. Alla fakta, som genom grefve Bismarcks initiativer sulländats. skola der framläggas efter authentika källor och betraktas från folkrättens synpunkt. Slaget vid Sadowa och det böhmiska fälttåget skola omtalas af ett ögonvittne, nämligen af Vilbort, som var korrespondent för , Siecle under kriget. De förbindelser, som då förefunnos mellan den preussiske statsmannen och den franske journalisten, gisva ett särskildt intresse åt detta arbete. ENGLAND. Konungen och drottningen af Belgien afreste den 16 dennes öfver Calais tör att aslägga ett besök hos drottning Victoria, som af denna anledning från Windsor begilvit sig till Buckingham-palatset i London. I England, der man gerna