Från Berlin. (korrezpondens tiil IIandelstidningen.) Berlin i Nov. 1869. samheten koncentrerar sig hos oss rande kring den nyligen försig ndringen inom sinansministerict. Den hittillsvarande finansministern, frih. von der Meydt, hvilken likt kameleonten under de sednaste 20 åren redan slingrat sig igenom mången invecklad situation, har ändtligen, sannolikt för alltid, fallit, emedan han gentemot ett deficit af omkring 5 millioner ej visste någon annan ulväg, än att böja de existerande direkta skatterna med 25 procent samt att på elt verkligen drakoniskt sätt skärpa förordningen om taxeringen till inkomstskatten. Alla partierna vid den församlade landtdagen uppreste sig med sällspord enighet mot dessa projekter. Man måste äfven, att döma af alla tecken, antaga, att Bismarck på Varzin betraktat denna omständighet m ett lägligt tillfälle att göra sig af med en koll lega, genom hvilken han, i och för det preussisk deficit, råkat så illa ut inför nordt; förbundets riksdag. — Den nye finansministern Campharsen, hittillsvarande president inom statsinstitutionen ,,Seehandlung och genom sin sordna parlamentar verksamhet känd såsom en upprikt hängare af liberala principer, har inom deputeradekammaren afgilvit förkl hvilka af alla partier emotta agits med tillsredsställelse. IIVad, så frågar ban, har ett deficit ar 5 millioner att betyda en stat, som i står i begrepp att använda 8 å 9 millioner till amortering af sina statsskulder? Vår finansiella ming utmålas mycket för svart; den hvad man än må tänka om ifrågava rande deficit, vida gynnsammare än de flesta andra staters. Enligt hvad iv Cawphausen vidare förklarade, ha vi af honom alt vänta en storartad sinapsresorm; han har för afsigt att, efter Englands och Frankrikes exempel, förvandla en del af våra statsskulder till en ränteskuld och derigenom icke blott bringa en större rörlighet i vårt sinaneAllmänn