2:0) Teknologiska institutet med bergsskolan; 3:0) Fria konsternas akademi; 4:0) Musikaliska akademien; 5:o) Krigst tolan (som af mer än ett käl borde flyttas till Stockholm). Men nu gäller det att fylla de många tomrummen, och detta kan ske på 2:ne ar, dels genom att träffa öfverenskommelse med professorerne vid de redan existerande lärda institutionerna eller embetsverken om öppnande af föreläsningsoch lärokurser, mot särskilta honorarier, dels genom att upprätta nya lärostolar. I förra fallet erbjuder sig i första rummet Jetenskapsakademien, hvars professorer, mot t. ex. ett årligt honorarium af 1,000 å 2,000 rår, helt visst skola vara villiga att bålla t. ex. 20 å 49 föreläsningar om året, då deras petenskapliga studier visserligen icke skulle deraf lida mehn, utan fastmer vinna i lif. Vi föreställa oss t. ex. att professorn i astronomi skulle med lika stor, om ej större nytta för vetenskapen hålla ett antal föreläsningar, än vara bankofullmäktig m. m., likasom professorn i botanik väl heldre skulle utföra ett sådant lärarevärf än vara tillika lektor i ett elementarläroverk. Här hade man då, utan någon öfverdrifven kostnad, föreläsningar i-alla naturvetenskapens grenar. Så blefve vetenskapsakademien, utan att dermed uppoflra något af sin vetenskapliga uppgift, högskolans naturvetenskapliga fakultet eller afdelning. På enahanda väg borde hos sekreteraren och amanuenserne (om sådana finnas) vid vitterhets-, historieoch antiqvitetsakademien föreläsningar kunna erhållas inom antiqviteterna, eller arkäologien, detta studium, som nu framträder alltmer med anspråk på en erkänd plats inom vetenskapen och den allmänna bildningen. Sammalunda finnas vid riksarkivet. och kongl. biblioteket lärde embetsmän, hvilka böra, genom passande honorarier, kunna vinnas för historiska föreläsningar. Nationalmuseum erbjuder på samma sätt goda krafter för konsthistoriska föreläsningskurser, hvilka borde hällas på museum. I fråga om s. k. tillämpningsstudier hafva vi bland annat nämnt Jandelsakademien. Vi föreställa oss nemligen, att ett sådant läroverk, i Stockholm såsom annorstädes, bör frigöra sig från hvad som tillhör elementarskolan, för att kunna med så mycket större kraft sysselsätta med de för köpmannabildningen nödiga och nyttiga kunskapsämnen. Dit höra, utom boköring och handelskorrespondens på flera språk, m. m., sådana ämnen som: handelsgeografien (d. v. s. kunskap om alla jordens hufvudsakliga handelsplatser och de varor, som å hvarje ort företrädesvis inöras och utföras, om de vigtigaste produktionsorterna, om de mest betydande handelsfirmor, m. m.), varukännedom (hvilket är något annat än elementarkemi), vandelslagstiftning (speciellt tulblagstiftning) och bankväsen i olika länder. Den historiska undervisningen bör omfatta handelns historia, handelstraktater, handelsvägar, i äldre och nyare tider, myntoch bankväsendets historia, m. m., men ingalunda sådant som tillhör elementaräroverket, såsom konungalängder, krig och fredsslut, hvilket bör vara en undangjord sak. Ordnas en hande i sålunda, så böra vissa föreläsningskurser der vara öppna äfven för auskultanter, d. v. s. för personer, som icke äro inskrifna såsom lärjungar, utan kanske redan utgått i lifvet. Dessa föreläsningar ingå då i högskolans plan och böra alltså med denna skola sammanlänkas. Detsamma gäller ock om vissa föreläsningsoch lärokurser vid slöjdskolan, hvarest vi bland annat skulle önska se infördt det lifgifvande ämnet: industriens, sö skildt uppfiuningarnes och yrkenas, historia m. m. Men det finnes ännu luckor att sylla, och då inträder det tillfälle, då högskolans styrelse grundar egna lärostolar. Dit höra, framtör allt, lagfarenheten och pedagogiken. givit i en föregående artikel. Blott geInom inrättandet af en väl ordnad pedagogisk fakultet, skulle högskolan vinna en ssynnerlig betydelse, och här vore det ej svårt att få examensrättighet, eftersom de båda äldre universiteterna icke hafva någon sådan undervisningsgren. att den styrelse, som 14 af darna nyanfatta Det inses 14 Den sednare är en ny gren, som Stockholms högskola borde skynda att tillegna sig, och sättet derför hafva vi redan an