Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 21 oktober 1869, sida 3

med värjan. Efteråt upplystes dock, att Claparede med p,fårhufvudet icke hade åsyftat den äkta ri mannen utan en vän i huset, en ambassadör, som s är bekant för sitt och si Is intima förbållande till kejsaren och ke anan af Frankrike. h Grefve Beaumont hade oc hos sin hustru fun-Jnit bret från denne ambassadör (furst Metternich), och det hette nu, att den made äkta mannen också ville ha en upprättelse af fursten. De passiska tidningarne berättade att grefve Beaumont a soch furst Metternich rest till Belgien för att dutjellera. Detta var oriktigt. Ambassadören lemnade a i början af denna m för att i Wien ordna sina enskilda angel beter, och afreste dert ifrån den 13 öfver Sal 1 Baden. Med duen har det haft sin riktighet, ty i dag mottogo ljande telegram: ,, Duellen eger rum i dag vid i At de franska tidni e för den 16 dennes t erfar man ännu följande enskildheter: Duellen försiggick på gränsen vid Kehl. Metternichs vittnen. voro grefve Welfersheim (österrikisk militärfull2 mäktig i Paris) och fursten af Sagan; Beaumonts t voro vicomte dOrcet (kavalleriotficer) och grefve 1 Gauville. Metternich valde sabeln till vapen, men förklarade tillika, att han under flera år icke hade öfvat sig i dess bruk. Beaumont var alldeles okunvig i sabelus behandling, men ätnöjde sig dock a timed detta vapen. Mötesplatsen var en liten ö I midt i Rhenssoden. Striden börjades på bestämd tid, och Beaumont, hvilken som sagdt icke förs od a sig på sabelns begagnande, använde den som värj Jsamt angrep furst Metternich med sådant raseri, Jatt denne, i trots af sin större öfning i huggning, suart fick ett sabelstygn, som gick igenom hela j öfverarmen. Såret var mycket allvarsamt, emedan pulsådran var afskuren. Ester en kort stund bar man den sårade till grefvinnan Pourtales slott, (som ligger nära intill ön. Under flera timmar hyste man allvarsamt bekymmer för furstens lif; sednare berättelser ljuda dock mycket lugnande. I enskilda högre kretsar i Paris har man påstått, satt furst Metternich skall nödgas uppgifva sin post som ambassadör, för det han öfverskridit diplomatiens reglor genom denna duell. Men, enär sduellen har varit en privatsak, antager man att skejsaren af Österrike ej skall tillämpa den yttersta Istränghet mot sin gesandt. Lamonds expedition. Nyligen ankom, enligt Dundee Advertiser, ångfartyget ,,Diana till Dundee från Norra ishafvet med hr Lamond, hvilken i sommar har uppehållit sig i de arktiska regionerna, dels för vetenskapliga ändamål, dels för att jaga. Fartygsbefalhafvaren å ,Diana var en norsk skeppare Iversen, och i Norge blef fartyget sörsedt med hvalrossjägare. I Maj månad anlände skeppet till Novaja Sembla, hvarest man någon tid jagade, oeh derefter afgick det till Spetsbergen, dit det anlände i Juni. Expeditionens hufvudändamål var att härifrån framtränga vidare för att om möjligt uppnå nordpolen. Men trots alla ansträngningar misslyckades försöken på grund af den ovanligt stora massa fast is, som de påträffade. Man gjorde tre försök att framtränga ofvan om Spetsbefgen, men den yttersta punkt, som uppnåddes, var 80 grader nordlig bredd. På detta ställe observerades 5 för hvalrossfångst utrustade norska fartyg, omringade af is i Hinlopen Straits och hvilkas besättningar hade blifvit nödsakade att öfvergifva fartygen. , Diana lemnade Spetsbergen den 5 September och gick till Tromsö samt seglade derifrån till Kristianssund, der sällskapet tillbringade 3 veckor med att jaga. Diana medförde till Dundee en laddning af 30 hvalrossar, 90 större sälbundar, 2 björnar, 102 renar och några tunnor tran. Skepparen Iversen är väl bekant med polartrakterna, enär han varit båtsman på en hvalfångare och dessutom under 6 år farit på hvalfångarflottan från Dundee. Carpeauska gruppen. Man vet nu hvad arbetena vid denna grupp på den nya operabyggnaden ha att betyda. Det är nemligen beslutadt, att hela gruppen skall borttagas. ,La France, berättande detta, anmärker: Det är icke att förundra sig öfver. Dessa damers hela utscende och väsen och deras mycket lätta kostymer antyda, att de äro mycket villiga att låta sig bortföras. Fä:skt kött kan man förvara friskt äfven under den varma sommaren, ifall man lägger det i stora stenburkar, lägger stora, rena stenar derpå och slår skummad mjölk derofvan. Mjölken blir naturligtvis sur, men kan användas åt grisarne, och köttet bibehåller sin naturliga friskhet ända in på andra veckan. Vattentätt tyg. I ,,Illustrated Times zkrifver en insändare: , Jag har i många år begagnat en rtegnrock af kautschuk, men har numera lagt af den, sedan jag lärt mig huru godt skotskt haltkläde kan göras alldeles ogenomträngligt för regn, om man behandlar det på följande sätt: Lägg i en balja mjukt vatten ett half 6e. blysocker och ett haltt 24. pulveriserad alun; rör om detta allt emellanåt, till dess det blir klart. Afhäll det klara i en annan balja och lägg så klädet deruti; låt det ligga der i tjugofyra timmar och tag sedan och häng upp det, utan att vrida ur det. Två af mina bekanta — en herre och ett fruntimmer — hafva begagnat så behandladt tyg i det värsta regn utan att bli våta. Regnet hänger på tyget i små droppar. För kort tid sedan gick den nämnde herrn nio (engelska) mil i förskräckligt oväder, och då han tog af sig sin öfverrock, voro hans underkläder alldeles torra. Jag skulle tro, att detta är en hemlighet som är värd att kännal Designoiles krut. De förbättringar, som på sista tiden blifvit införda i krigskonsten, hafva framkallat behofvet af nya krutsorter. En bland dem, som med framgång egnat sig åt tillgodoseendet af detta behof, är Designolle. Det krut, som han uppfunnit, har pikrinsalpetersyradt kali till bas. Dess sammansättning är något skiljaktig, allt efter som det göres passande för gevär, för kanoner eller för torpedos. Designolles krut är kraftigare än vanligt svart krut, och dess verkan kan regleras inom gränserna af 1 till 10. En ganska vigtig fördel, som detta krut medför, är, att förbränningshastigheten efter behag kan inskränkas. Dess explosion åtföljes ej af någon rök, olägenheter af svafvelhaltiga gaser undgås helt och hållet, och ej heller utötvar det någon inverkan på metaller. På grund af alla dessa egenskaper vill synas, att detta nya krut torde vara särdeles passande för gevär och ka—C— — AM — —— — — Oo 2 Fä2 OA noner. . j I Designolles krut ingå endast två beståndsde5 lar, salpetersyradt och pikrinsalpetersyradt kali; E gevärskrutet innehåller dessutom kol. Vid beredY ningen blandas dessa beståndsdelar med 6 till 14 procent vatten. Krutblandningen utsättes för starkt F tryck i hydraulisk press och behandlas i öfrigt efter de metoder, som äro brukliga för det svarta A krutet. 0 För gevärskrut har det visat sig, att icke mindre än 20 procent pikrinsalpetersyradt kali äro F. erforderliga, medan för andra krutsorter tillsatsen i varierar mellan 8 och 15 procent. I allmänhet K anses krutet blifva starkare, ju mera pikrinsalpetersyradt kali tillsättes. — . 5 Designolles krut faller sig ungefär lika billigt i tillverkning, som vanligt svart krut. ta Dödsfall under chloroformnackos. Enligt 5 den danska tidskriften för läkare har den 11 Sep6 tember på Frederikshospitalet i Köpenhamn timat b. den olyckan, att en man vid 63 ärs älder, som var d. intagen på den kirurgiska afdelningen för blåssten, 5. dog under verkställandet af en litotomi (lateral3 snitt) kort efter att chlorotormnackos var tillväga3 bragt. Tidskriften lofvar en utförligare redogörelse för detta fall, författad af reservkirurgen Ja