tillförene mycket fruktad mordbrännare, och de var en beryktad giftblandare, som, då ban häld vin i mitt glas, hviskade mig i örat: Lacrym Christi från Kometåret. Lagskipning i Ryssland. En preussisk tid ning meddelar följande exempel på den ryska lag skipningens ofullkomlighet, och att tilldragelsen ä sann bar med ed intygats: En man vid nom Adam Abussis blef år 1859 sasttagen i Ryssland såsom anklagad för smuggleri, och förd till Telschen Ilär satt han i 5 år i arrest till dess han slutli gen blef förd till Kiew, hvarest han ställdes fö rätta och blef frifunnen. Transporten till Kicvy hade varat omkring 1 år och återtransporten til preussiska gränsen erfordrade lika lång tid, så at han bade varit i öfver 7 år i Ryssland, innan hans sak blef afgjord. Bidrag till franska kejsardömets historia, I ett bref från Marseille at 0. v. K. berättas töljande: Här i Marseille var för några år sedan en presekt, den bekante m:r Maupas. IIan höll Marseillarne på mattan; men hans depenser ur stadens och statens kassor gingo slutligen för långt. Ett exempel: En dansös vid operan i Marseille beklagade sig för hr Maupas öfver att hon icke hade något ställe att hemta frisk luft uti mellan akterna. Åtta dagar derefter hade m:r Maupas, med användande af 400 arbetare och en liten utgift ur stadens kassa af 60,000 francs, anlagt, mellan teatern och börsen, en liten den allrasom tä kaste trädgård med en bassin och en vattenko i midten. Denna skuggiga trädgård, som cx rar ännu, upptager det fordna torget ,.Place Poyale., der Marscillarne år 19848 planterade det bekanta — frihetsträdet. Hvad för öfrigt staden Marecillees försköning och komfortabla bebyggande kostat, under de a 10 åren, derom kan läsaren göra sig ett begrepp af följande sifferuppgifter, hvilka jag har anleuning tro närma sig de verkliga kostnaderna: Genomgräfningen af och nedrifningen af de gamla husen på Kullen ofvanför den nya gatan Rue Imperialc, 20,000,000 francs, derar 6 millioner i statsanslag; det nya landshöfdingeresidenset (la Prefectnre) 12 millioner; Bö 10 millioner; det nya museum, en smakfull, utmärkt luftig och vacker byggnad med kolonner, kaskader och grottor i mängd och på hvars ena yttermur, bland andra, äses namnet Linnt, 4 millioner; Departementets lomstolspalats (Palais de justice) 2 millioner; varunederlagsbyggnaderna 25 millioner och de 3 nya kamrarne cirka 100 mi r francs; strandoch slippvägen kring Marseille 21 millioner; den nya lomkyrkan (ännu ej färdig) 11, million samt den hya kyrkan notre-Dame de la Garde (en ståtlig, på n höjd belägen. garnisonseller snarare amiralietskyrka) nära 1 million francs o. s. v. Egoism, ,lIIvad skulle väl våra hustrur säga, om de visste hvar vi nu äro? sade kaptenen på n skonare till sin styrman, i det de gingo framåt på måfå i en tjock dimma, i hvart ögonblick ruktande att stöta på. — ,Hm! svarade den rygge styrmannen, ,det skulle jag mindre bry nig om, bara vi sjelfva visste hvar vi befinna oss.