Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 13 oktober 1869, sida 2

lars gallor att sprängas, som den ännu under Humboldts lifstid offentliggjorda brefvexlingen mellan honom och nyssnämnde vän. Visserligen var han också fortfarande föremål för det bittraste hat, som den svarta skaran kunde producera inom sig ett hat, hvilket daterade sig från utgifvandet af , Kosmos. Men huru Humboldt, esjälamördarenk, upptog yttringarne aj detta hat, bevisar följande bref, som han den 10 Februari 1857 skref till professor n Klöden: , Hvilka obehagliga, mycket ilmenta, men i sitt förherrligande rental förryckta artiklar om mig öfvergå icke ur amerikanska tidningar (efter besök hos mig) i tyska! Intet kan skada en lärd mera, än dylika öfverdrifter. En stor del af äran är tålamodet att lefva länge och bli ett kuriosum, desto berömdare ju mera man tilltager i imbecillitet. Jag tycker i omdömena öfver mig bättre om den wienska och franska kyrkotidningen: On dit que ,Fassassin des åmest a du mårite littöraire. Cela ne sert pas dexcuse. Satan a bien plus diesprit que Mr. de IIumboldt. Sådana yttranden äro nyttigare än alla sentimentala besök här i menageriet och alla naturbeskrifningar öfver den gamla besten. Er A. v. H. En man, som på sådant tt afskakar från sig alla angrepp, är i ifstiden icke lätt att åtkomma. Man måste hämnas på honom efter hans död Detta gjurde också det svarta partiet på sitt sätt. Då IIumboldts lik fördes frän Berlin till Tegel, den assidnes landtegendom, — det var under natten — blef liktåget anfallet: ett lejdt band försökte at stenar och smuts på en mans liksom egnat hela sitt lif och största delen af sin förmögenhet åt det allmänna och åt den personliga välgörenheten, att skymfa den döde och störa hans sista forskarevandring -— en bragd, värdig den protestantiska jesuitismen! U.