Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 13 oktober 1869, sida 2

ack, hur skall detta sluta? En minister, som tar parti emot den enda petydande sambållsklassen i staten, och beskyddar dem, som ega ingenting! — Hvad kunna vi vänta annat än ett landtbrukskrig? sade herrn, som hade talat nyss. — Frukta ej, fru markisinna, sade Provinsintendenten och vände sig om vid dessa ord; — om en revolution inträffade, skulle den endast stärka presterskapet och adeln, och de lägre klasserna inse detta för väl för att riskera en sådan. — Gud gifve det, min herre, men tiderna äro förfärliga. Jag kan aldrig tro att vår gode konung, ättlingen af Saiut Louis, har medgifvit dessa reformer, som encyclopedisterna troligtvis kalla dem. — Ack, hans regering tycks vara hemtallen åt olyckan, sade intendentens fru, madame de Lancy. — Ni minns, mina damer, hur kuriren, som afsändes för att förkunna hans födelse, dödades genom ett fall från hästen. — Och abben, som träffades af ett slaganfall i Versailles stora trappa, då han skulle bege sig till honom i en helig förrättning. — Och de tre ammornas missöden. — Och den olyckliga titeln hertig de Berry, som hans högstsalig majestät Louis XV ängrade så bittert att han törlänat honom. — Ja, det är besynnerliga tider, tillade madame de Lestrelle. — Föreställ er, mina damer, att en lakej, som vi afskedat i onåd, icke blott vågade vara uppstudsig mot min dotter, men han är nu äfven talare i någonting de kalla en ,,klubb. — Fi donc! Hvad betyder det? Klubb,