Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 9 oktober 1869, sida 2

sides de dynastiska och öfriga skäl, som hr Keratry anfört; men han föreslår, att vi rämnde dag på vanligt ställe skola sammanträffa, konstituera oss, rådpläga, korteligen: undanrödja den verkställande maktens motstånd. Detta är förträffligt. En folkrepresentants pligt är så klart och tydligt betecknad, att jag knappast anser nödigt säga Er: jag skall infinna mig. Striden inom det franska klereciet har börjat, och ultramontanerna slå läger på ena sidan, gallikanerna på den andra. Monsignore Pie har öppnat anfallet, och Veuillst sekunderar honom. Pie, biskop af Poitiers, har till firande af sitt 20:åriga innehafvande af biskopsvärdigheten hållit ett tal, hvilket Veuillot inleder som ,,ett verk och en akt mot ett verk och en akt, hvilka sky att nämna sig med rätt namn, men som ,, Univers dock närmare kan beteckna: verket är monsignore Marets bok, och akten är pater Hyacinthes desertion. Pie dundrar naturligtvis mot protesterna emot påfvens obetingade auktoritet, uttaande anathemer öfver , historiens sofisterier, ,,en falsk rationalisms eländiga subtiliteter, o. s. v. Abbå Michon har offentiggjort ett bref till pater Hyacinthe, i hvilket han förklarar sig enig med honom om ,predikstolens frihet och kallar ordensgeneralens förbud för ,,ett öfvergrepp i de biskopliga rättigheterna. Michon klandrar på det högsta beteendet mot patern och beklagar, att ,,det destovärre icke är någon nyhet, utan tvertom i detta århundrade hunnit en ytterlig grad af raseri. arinnans resa skall icke, som först varit påtänkt, utsträckas till Jerusalem, enär furst Latour dAuvergne har föreställt såväl henne som kejsaren, huru opolitiskt detta besök i den heliga staden skuile vara under en tid, då de religiösa stridigheterna just skarpt framträda mellan de grekiska schismatikerna och den romerskkatholska kyrkan. ITALIEN. Om den franska kejsarinnans vistelse i Venedig meddelas, att hon i Söndags, åtföljd af sina hedersdamer, kl. 10 f. m., besökte San Marcuskyrkan och bevistade messan, som hölls af kardinal-erkebiskopen. Efter gudstjensten förde general Douay den höge prelaten ombord på LÅigle, der han inbjöds till frukost tillsammans med mairen i Venedig och markis Pepoli. Om e. m. kl. 2 mottog kejsarinnan besök af konung Victor Emanuel och hans ministrar, som en timme derefter reste till Milano. Följande dagen infunno sig prinsarne Humbert och Carignan hos kejsarinnan, som om aftonen stannade ombord på sin jakt, i närheten af hvilken ett fyrverkeri afbrändes, under det den närmaste delen af staden var illuminerad. Dagen derefter besökte kejsarinnan flera offentliga stiftelser och inbjöd till sin taffel Pepoli, Nigra och åtskilliga andra i Venedig varande notabiliteter. SPANIEN. De republikanska banden i Catalonien, ehuru delvis slagna af Palacios, uppträda dock här och der och följa den af carlisterna öfvade taktiken attingenstädes hålla stånd mot de reguliera trupperna, utan sdraga från ort till ort under företagande lat brandskattningar och förödelser. De rivilliga i Reus, Prims fädernestad, ha klarat sig mot regeringen och anslutit sig till den ,,cataloniska rörelsen; de ha förstört såväl telegrafer som jernbanor. I trakten af Martorell lärer den republiI kanske deputeraden Joarizti från Manresa blifrit slagen i spetsen för ett band. En sannan cortesmedlem, arbetaren Noguero, har i provinsen Huescar samlat en skara insurgenter, hvilka äfven upprifvit jernbanorna och — som det påstås — öppnat j fängelserna. I Xerez och andra städer råder stark jäsning. RYSSLAND. Innan årets slut skall en folkräkning ske öfver hela riket. ; Som man torde påminna sig, har Schirren, professor vid universitetet i Dorpat, (för sin skriftställareverksamhet blifvit nödisakad att lemna landet. Studenterna ville ör honom tillställa fackeltåg, sestmältid m. m., men hvarje demonstration blef förbjuden. En sådan uteblef dock icke, men at sådant slag, att den ej kunde förhindras. Ankommen till bangården för att jafresa, gick en student fram till honom, I bärande under armen den bok, som var I närmaste anledningen till professorns afägsnande, och aftog vördnadsfullt mössan fför honom. Innan Schirren hann till wagssonen, hade samtliga studenterna på detia ssätt visat honom sin vördnad och tagit afsked af honom. i — —q s—— — Bref från Landsorten.