Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 4 oktober 1869, sida 1

DMTA TAmngaran vis 19. A. UTRIKES. TYSKLAND. Det synes icke längre vara den ministeriella ,,Nordd. allg. Zeit. utan snarare det preussiska feodaloch militärpartiets organ, ,Kreuz-Zeit., hvars yttranden man i Berlin tillägger största betydelsen, för så vidt det gäller att förstå den nuvarande situationen. , Nordd. allg. zeit., som betraktas såsom Bismarcks organ, har på den sednaste tiden antingen haft föga reda på förhållandena, eller blifvit ålagd den strängaste tillbakadragenhet. I sitt nummer för den 29 September hänvisar .Nordd. allg. Zeit. till innehållet af en artikel i den österrikiska , Presse om närmandet mellan Preussen och Österrike, samt påstår sig alltid ha varit af samma mening. Om de franska förhållandena uttrycker sig tidningen äfven med den största tillbakadragenhet. , Kreuz-Zeit. deremot har efter de republikanska tendensernas äteruppvaknande i Frankrike och den radikala agitation, som till följe deraf visat sig på många ställen i det öfriga Europa, mer och mer återupptagit den tendens, som kallade denma tidning till lit under omhvälfningarne år 1848. striden mot den demokratiska röjrelsen under alla former. Hur helm delar denna fruk ruvida komung Wilan sör en kommande folkresning och af detta skäl åter närmat sig de vigtigaste ,Kreuz-Zeitung-partie låter sig svårligen a representanterna af , såsom det påstås, göra; men visst ir, att , Kreuz-Zeit. i andanom förutser en sig närmande fara och derföre nästan dagligen uppmanar till at förbereda sig derpå. Tidningen beklagar, att det i Frankrike bereder sig en ,kris af betänkligaste slag!, enär der inträdt det tillstånd, att ,ingen herrskar och ingen regerar. pliller — så fortsätter ,,Kreuz-Zeit. — kan det vara en regering, hvars öfverhufvud redan till den grad blir ignorerad i den offentliga diskussionen, att partierna icke blott diskutera frågan om regentskapet, utan t. o. m. behandla den dynastiska frågan som en öppen fråga? Ar det en regering, som dag för dag alltmer låter fränrycka sig ledningen af de allmänna angelägenheterna, och detta till den grad, att den måste försöka hålla steg med de längst gående anspråk? Den 24 September heter det i samma tidning: Bourgeoisien har nu bragt kejsardömet i samma ställning, hvari konungadömet år 1848 blef bragt genom reformbanketterna; det är dock den stora skillnaden, att konungadömet då hade sitt enda stöd i borgerskapet, under det kejsardömet har andra stöd, hvilka icke skola svigta, om endast kejsaren beslutar sig för att anropa deras tjenster. Till slutet yttrar ,,Kretzbeit.: Den rätta viljan att rädda samhället förefinnes ännu icke. Men den sista appellen till denna vilja är nu gitven genom deputeraden grefve Keratrys utmaning, hvilken gör revolutionen oundviklig, om Frankrike icke mycket snart lemnar bevis för, att der ännu finnes en regering. Det är klart nog, hvad ,,KreuzLeit. önskar: en statskupp, eller åtminstone repressiva åtgärder och den väpnade styrkans användande mot den radikala rörelsen, Saken — så yttrar sig en sydtysk tidning — är helt enkelt den, att om cesarismen och den personliga regeringen faller i Frankrike, skall turen älven komma till cesarismen och den personliga regeringen i Preussen, och det är denna strid, hvars oundviklighet oroar och förskräcker de preussiska maktinnehafyarne och deras anlängarg. Men om nu kejsar Napoleon icke vill göra ,Kreuz-Zeit. ch dess anhängare den tjensten att krafsa kastanierna ur elden för deras räkning samt tukta demokraterna, till hvilken sida skall Preussen då vända sig för att finna allierade? Uppenbarligen är det deuna betraktelse, som ledt , Kreuz-Zeit. till tanken på Österrike, den gamle ,,vapenbrodren från år 1864, och förmått nämnde tidning att förorda närmandet till denna makt, Om Preussen eller Österrike gjort första steget i denna riktning, låter sig svårligen algöra; men så mycket synes stå fast, att ett närmande verkligen skett. Hvad en del (sederalistiska, tidningar i Österrike barätta: om rikskanslern Beusts förestående algång från sin höga post, enär hans program om en allians med Frankrike nu måste uppgilvas, synes endast varit uttryck för deras hemliga öns ningar. Åtminstone meddela flera österrikiska provinstidningar de telegram från Wien: ,,hikskanslern Beust har efter gin återkomst till Wien af kejsaren blifvit 2 AAAA. 4 ö 2